Veckans fråga
Bilden från ovan som var frågan förra veckan var tagen när jag satt på ryggen på Clarissa. Det var bara två svar den här gången och ett av dem var rätt. Det var Antonia som kände igen Clarissa och det beror nog på att hon ridit henne ett antal gånger så siluetten var antagligen bekant. Grattis!
Här kommer den nya frågan att klura på. Vem är det här?
Här kommer den nya frågan att klura på. Vem är det här?
Vi skottar taken
Ja, nu gör vi som många andra i Sverige, vi skottar taken. Med de sista dagarnas blidväder har snön helt plötsligt blivit jättetung och dessutom börjar det släppa på en del tak. I maskinhallen upptäckte vi att takreglarna hängde oroväckande. Det taket är ganska platt och snön glider inte av så lätt. Tyckte inte det var så mycket på det men det är nog lite fuskbygge i regelstorleken eftersom det blev så påverkat av den tunga snön.
Skottning av fårhustaket
Anders skär ut snöblock
Lägger dem i snösläden
Det stora blocket skymmer Anders
Taket på fårhuset ligger väldigt risigt till. Det är också ganska platt men skulle inte ha några problem av den snön som kommer uppepå för det är så korta avständ. Det som är bekymret där är att snön på halva stalltaket som dessutom är enormt stort ramlar ner på fårhustaket. Minst en och en halv meter tung blötsnö gjorde att även det började uppföra sig oroväckande.
När taket var tomt hade vi enorma vallar utanför.
Skottning av fårhustaket
Anders skär ut snöblock
Lägger dem i snösläden
Det stora blocket skymmer Anders
Taket på fårhuset ligger väldigt risigt till. Det är också ganska platt men skulle inte ha några problem av den snön som kommer uppepå för det är så korta avständ. Det som är bekymret där är att snön på halva stalltaket som dessutom är enormt stort ramlar ner på fårhustaket. Minst en och en halv meter tung blötsnö gjorde att även det började uppföra sig oroväckande.
När taket var tomt hade vi enorma vallar utanför.
Det gick vägen
I onsdags var det dags för nästa tacka att lamma. Jag var inne och gjorde en del skrivbordsarbete på förmiddagen och när jag kom ner vid 12-tiden hade hon redan hunnit få tre lamm. Det fanns inga när jag morgonutfodrade dem vid nio så det hade gått fort när det kom igång. Den här dagen hade vi 15 minus så det kan inte vara något vidare att vara lamm och komma till världen under sådanan förhållanden. Två stod upp medans de tredje låg i en liten blöt hög och verkade väldigt medtagen. Den kändes lite kall och försökte inte ens komma på benen.
Jag gör alltid allt för att försöka rädda varje lamm så jag gnuggade den med halm och försökte få upp den på fötterna. Provade också att hålla den mot spenen men den var alldeles för orkeslös. Hämtade en pytteliten skvätt lammvälling i nappflaskan. Den kanske fick i sig någon droppe men den hade ingen sugförmåga. Nästa steg blev värmelampan. Hämtade den på magasinet och monterade upp den i boxen och la lammet under värmen.
Efter en halvtimme började den pigga på sig lite och när jag kom för tredje gången med min nappflaska för ett försök sög den i sig hela skvätten. Den började sedan jobba sig upp på de enormt långa vingliga benen och började bete sig lite mer normalt. De andra två syskonen hade lagt sig så de hade nog hittat lite mjölk hos tackan. Nu lämnade jag dem och höll tummarna för en fortsatt lycklig utveckling.
Idag fredag kan jag rapportera att alla lammen är pigga och glada och tackan tar väl hand om dem. Skönt att veta att insatsen räddade ett liv.
Jag gör alltid allt för att försöka rädda varje lamm så jag gnuggade den med halm och försökte få upp den på fötterna. Provade också att hålla den mot spenen men den var alldeles för orkeslös. Hämtade en pytteliten skvätt lammvälling i nappflaskan. Den kanske fick i sig någon droppe men den hade ingen sugförmåga. Nästa steg blev värmelampan. Hämtade den på magasinet och monterade upp den i boxen och la lammet under värmen.
Efter en halvtimme började den pigga på sig lite och när jag kom för tredje gången med min nappflaska för ett försök sög den i sig hela skvätten. Den började sedan jobba sig upp på de enormt långa vingliga benen och började bete sig lite mer normalt. De andra två syskonen hade lagt sig så de hade nog hittat lite mjölk hos tackan. Nu lämnade jag dem och höll tummarna för en fortsatt lycklig utveckling.
Idag fredag kan jag rapportera att alla lammen är pigga och glada och tackan tar väl hand om dem. Skönt att veta att insatsen räddade ett liv.
Jag är upprörd
Finns det inget vett i folk? I dag hände något som man bara inte tror att det kan hända. Inte bilen som sådan utan att det var lantbrevbäraren som var inblandad i det hela.
Jag har börjat sätta igång Clarissa och rider en liten kort snutt på vägen bort till grannen där jag vänder och rider hem igen. Med den stora snömängden är det helt omöjligt att rida någon annanstans en på de plogade vägarna. Jag är alltså ute på en liten tur med Clarissa och är på hemväg och möter postbilen. Vägarna är väldigt smala i vanliga fall men nu är det än värre med plogvallarna. Postbilen stannar så jag samlar ihop Clarissa lite och rider förbi i kanten. Vet ni vad han gör då? När vi är jämte bilen gasar han iväg med följd att Clarissa kastar sig iväg i sken. Får stopp på henne snabbt och svär en lång ramsa över postkillen.
När jag kommit över den lilla kullen och det inte lutar neråt mer småtravar jag hemåt för jag vet ju att han strax kommer tillbaka med bilen. Jag lägger mig mitt på vägen för sådana där idioter vill man inte bli omkörd av. Ni kommer inte tro att det är sant det jag nu berättar men det är det. Han kör upp i häcken på hästen och lägger sig på tutan. Ny skentur. Clarissa är normalt aldrig rädd för bilar men även den lugnaste häst kan ju få panik av detta.
När jag fått stopp på henne sitter jag av mitt på vägen. Går fram till postbilen och framför en del åsikter om det hela. Försöker hålla mig lugn. Vet ni vad han säger? Du ska inte rida på vägen. Du borde flytta på dig osv. Man tror inte det är sant. Han har alltså inte mött mig på vägen på ett halvår och kan ändå inte visa lite hänsyn - helt ofattbart. Vårt samtal slutade inte i gräl för det hade inte lett någonstans utan jag försökte få honom att förstå att om vi visade varandra hänsyn och samarbetade i stället så skulle det fungera bättre.
Undrar om jag ska ringa hans chef, vad tycker ni?
Jag är glad att det var Clarissa jag var ute med som är lätt att påverka även i paniksituationer. Hade det varit Totte hade det nog slutat i katastrof i stället.
Jag har börjat sätta igång Clarissa och rider en liten kort snutt på vägen bort till grannen där jag vänder och rider hem igen. Med den stora snömängden är det helt omöjligt att rida någon annanstans en på de plogade vägarna. Jag är alltså ute på en liten tur med Clarissa och är på hemväg och möter postbilen. Vägarna är väldigt smala i vanliga fall men nu är det än värre med plogvallarna. Postbilen stannar så jag samlar ihop Clarissa lite och rider förbi i kanten. Vet ni vad han gör då? När vi är jämte bilen gasar han iväg med följd att Clarissa kastar sig iväg i sken. Får stopp på henne snabbt och svär en lång ramsa över postkillen.
När jag kommit över den lilla kullen och det inte lutar neråt mer småtravar jag hemåt för jag vet ju att han strax kommer tillbaka med bilen. Jag lägger mig mitt på vägen för sådana där idioter vill man inte bli omkörd av. Ni kommer inte tro att det är sant det jag nu berättar men det är det. Han kör upp i häcken på hästen och lägger sig på tutan. Ny skentur. Clarissa är normalt aldrig rädd för bilar men även den lugnaste häst kan ju få panik av detta.
När jag fått stopp på henne sitter jag av mitt på vägen. Går fram till postbilen och framför en del åsikter om det hela. Försöker hålla mig lugn. Vet ni vad han säger? Du ska inte rida på vägen. Du borde flytta på dig osv. Man tror inte det är sant. Han har alltså inte mött mig på vägen på ett halvår och kan ändå inte visa lite hänsyn - helt ofattbart. Vårt samtal slutade inte i gräl för det hade inte lett någonstans utan jag försökte få honom att förstå att om vi visade varandra hänsyn och samarbetade i stället så skulle det fungera bättre.
Undrar om jag ska ringa hans chef, vad tycker ni?
Jag är glad att det var Clarissa jag var ute med som är lätt att påverka även i paniksituationer. Hade det varit Totte hade det nog slutat i katastrof i stället.
Hästflockens beteende
Det är himla spännande att iaktta hur en hästflock fungerar. Att sätta in en ny inidivid i en redan etablerad flock är alltid en utmaning och kräver lite försiktighet för att eliminera att det händer någon olycka vid springet som kan uppstå. Jag har varit med många gånger nu och provat olika modeller och sätt under årens lopp.
En hästflock fungerar alltid likadant om det är sunda normala hästindivider i den när det kommer en ny medlem. Oftast är många nyfikna på den nya och vill gärna nosa och hälsa. Ledarhästen däremot ser den som ett hot och är mycket noga med att jaga bort nykomlingen på behörigt avstånd från sin flock.
Är den nya individen lite smart och kan det här med hästspråk accepterar den det hela och håller sig på sin kant. Varefter tiden går får den mer och mer närma sig de andra i flocken och efter en tid är den en del av gänget. Det här kan ta lite olika lång tid men efter tre dygn brukar det vara lugnt och harmoniskt.
För att underlätta för Miljard att återkomma till sin flock fick han först gå med Rasmus och Musseron. Det gick hur bra som helst men när Totte (ledaren) sedan kom ut så satte han gränsen direkt och därefter var Miljard hänvisad till den bortre halvan av hagen. I morse fick också Grattis gå ut (han fick vara inne på natten) och då hade Miljard redan återtagit sin gamla position i flocken. Han kände sig helt trygg och ohotad och befann sig inne i lösdriften tillsammans med Musseron när jag kom med Grattis. Det märks att Miljard och Musseron nu gärna är tillsammans och bara trivs.
En hästflock fungerar alltid likadant om det är sunda normala hästindivider i den när det kommer en ny medlem. Oftast är många nyfikna på den nya och vill gärna nosa och hälsa. Ledarhästen däremot ser den som ett hot och är mycket noga med att jaga bort nykomlingen på behörigt avstånd från sin flock.
Är den nya individen lite smart och kan det här med hästspråk accepterar den det hela och håller sig på sin kant. Varefter tiden går får den mer och mer närma sig de andra i flocken och efter en tid är den en del av gänget. Det här kan ta lite olika lång tid men efter tre dygn brukar det vara lugnt och harmoniskt.
För att underlätta för Miljard att återkomma till sin flock fick han först gå med Rasmus och Musseron. Det gick hur bra som helst men när Totte (ledaren) sedan kom ut så satte han gränsen direkt och därefter var Miljard hänvisad till den bortre halvan av hagen. I morse fick också Grattis gå ut (han fick vara inne på natten) och då hade Miljard redan återtagit sin gamla position i flocken. Han kände sig helt trygg och ohotad och befann sig inne i lösdriften tillsammans med Musseron när jag kom med Grattis. Det märks att Miljard och Musseron nu gärna är tillsammans och bara trivs.
Köldrekord och Miljard hemma
Nu har vi haft köldrekord -31,4 grader. Vi flyttade till Rocklösa 1995 och det har aldrig varit så kallt någon gång sedan vi kom hit. Skönt att lammen hunnit bli lite äldre så att de klarar sådana köldchocker.
I dag kom Miljard hem på eftermiddagen. Han fick stå inne en liten stund först och äta och hälsa på några av sina kompisar. Sedan gick han ut i hagen. De tyckte det var väldigt spännande att han var hemma igen och man märkte tydligt att de kände igen honom. Mycket lukta och känna in varandra ägnade de sig åt.
Miljard i täcke låter sig undersökas av Musseron och Rasmus
I dag kom Miljard hem på eftermiddagen. Han fick stå inne en liten stund först och äta och hälsa på några av sina kompisar. Sedan gick han ut i hagen. De tyckte det var väldigt spännande att han var hemma igen och man märkte tydligt att de kände igen honom. Mycket lukta och känna in varandra ägnade de sig åt.
Miljard i täcke låter sig undersökas av Musseron och Rasmus
Ny istid eller?
Den globala uppvärmningen har nog kommit av sig. Det börjar kännas lite tjatigt att skriva om snö men just nu kretsar hela vårt liv kring detta vita som verkligen ser till att vi är sysselsatta.
Jag kan inte minnas att det någonsin kommit 1 meter snö under en vinter i våra trakter. Vi vaknade i morse och fick vada genom 30 cm ny snö på väg ner till stallet.
Traktorn gick inte att laga så snöröjningen blev påfrestande. 4-hjulingen klarade en del men det blev mycket handskotta.
Ringde en granne som tack och lov kunde komma och ställa fram några ensilagebalar åt mig.
Alla vattenkoppar har frusit så nu kämpar vi med att få igång dem igen.
Olas bil.
Zcrollan försöker hoppa fram i snön men hon föredrar att gå i mina spår.
Utanför Nergården går snön upp till fönstrena på baksidan.
Nu är kroppen trött efter all motion man får av att pulsa, kånka och skotta.
Jag kan inte minnas att det någonsin kommit 1 meter snö under en vinter i våra trakter. Vi vaknade i morse och fick vada genom 30 cm ny snö på väg ner till stallet.
Traktorn gick inte att laga så snöröjningen blev påfrestande. 4-hjulingen klarade en del men det blev mycket handskotta.
Ringde en granne som tack och lov kunde komma och ställa fram några ensilagebalar åt mig.
Alla vattenkoppar har frusit så nu kämpar vi med att få igång dem igen.
Olas bil.
Zcrollan försöker hoppa fram i snön men hon föredrar att gå i mina spår.
Utanför Nergården går snön upp till fönstrena på baksidan.
Nu är kroppen trött efter all motion man får av att pulsa, kånka och skotta.
Snöstorm och traktorhaveri
Väderprognosen stämmer verkligen. Det skulle börja snöa kl 13.00 idag och det gjorde det. Det är en del vind så det bildas snödrev. Det ska nu hålla på till kl 13.00 i morgon och det ska visst komma minst 30 cm snö. Jag skulle ha åkt på longreiningkurs i morgon men den har blivit inställd p g a vädret. Jag gillar snö men nu börjar det bli jobbigt med den stora mängden.
Snöig Zcrollan
Det är ju alltid när man behöver något som bäst som det går sönder. Mitt i all snöröjning pajade kopplingen på traktorn. I morgon bitti skulle jag köra ut en ny bal till Totte och sedan halma alla lösdrifter. Nu måste jag försöka få till det för hand i stället och det blir inte lätt. Har jag inte traktorn går det inte att flytta balen och ensilagebalarna. Det är en stor snövall framför dem och de är helt dränkta i snö. Det blir tufft.
Den dagen den sorgen - nu ser jag fram emot en god lördagsmiddag och sedan OS.
Så här vackra blommor njuter vi av i vårt kök. Lite vårkänsla! Vi fick dem och två buketter till av Statoil som en ursäkt för ett misstag de gjorde.
Snöig Zcrollan
Det är ju alltid när man behöver något som bäst som det går sönder. Mitt i all snöröjning pajade kopplingen på traktorn. I morgon bitti skulle jag köra ut en ny bal till Totte och sedan halma alla lösdrifter. Nu måste jag försöka få till det för hand i stället och det blir inte lätt. Har jag inte traktorn går det inte att flytta balen och ensilagebalarna. Det är en stor snövall framför dem och de är helt dränkta i snö. Det blir tufft.
Den dagen den sorgen - nu ser jag fram emot en god lördagsmiddag och sedan OS.
Så här vackra blommor njuter vi av i vårt kök. Lite vårkänsla! Vi fick dem och två buketter till av Statoil som en ursäkt för ett misstag de gjorde.
Veckans fråga
Det var rekord på svar på senaste veckans fråga och det var kul. De flesta gissade rätt och såg att det var Totte. Ytterligare en gång var Julia först med rätt svar, grattis.
Totte är alltid nyfiken
Så här ser det ut uppifrån när man rider så nu undrar jag om ni kan lista ut vilken häst det är?
Totte är alltid nyfiken
Så här ser det ut uppifrån när man rider så nu undrar jag om ni kan lista ut vilken häst det är?
Ålderstecken
I dag har jag varit på tur till Södertälje. Det var en resa jag tänkt göra väldigt länge men aldrig tyckt mig ha tid. Låter lite löjligt att månaderna går och att det ska vara så svårt att avsätta 4 timmar mitt på dagen. Handlar förstås om prioritering och där har hästarna och gården en förmåga att hamna först.
Nu äntligen är det i alla fall avklarat. Resan orsakades av att jag behövde skaffa mig ett par glasögon. Har klarat mig länge med bara läsglasögon à 10:- på ÖB. Men så provade jag min mammas av en slump vid ett besök hos dem och upptäckte att det öppnade sig en ny värld. Alla färger blev så klara och jag såg alla detaljer. Nu på slutet har det varit lite suddigt på TV:n så det var verkligen dags.
Om ca 14 dagar får jag hämta dem. Sedan börjar den stora invänjningen. Optikern var noga med att informera om att man måste träna sig för att bli bekväm med dem eftersom de är dubbelslipade.
Att välja bågar var en annan knepig historia. Hoppas jag kommer trivas med dem jag valde till slut.
Fy sjutton vad skitig snö och modd det är i stan. Tvättade rutorna på bilen hela tiden under färd. Smutsen gör en deprimerad. Det var så skönt att svänga in på våra småvägar. Vitt, fridfullt, vackert med snötyngda träd och tyst under däcken. Tacka vet jag landet.
Nu äntligen är det i alla fall avklarat. Resan orsakades av att jag behövde skaffa mig ett par glasögon. Har klarat mig länge med bara läsglasögon à 10:- på ÖB. Men så provade jag min mammas av en slump vid ett besök hos dem och upptäckte att det öppnade sig en ny värld. Alla färger blev så klara och jag såg alla detaljer. Nu på slutet har det varit lite suddigt på TV:n så det var verkligen dags.
Om ca 14 dagar får jag hämta dem. Sedan börjar den stora invänjningen. Optikern var noga med att informera om att man måste träna sig för att bli bekväm med dem eftersom de är dubbelslipade.
Att välja bågar var en annan knepig historia. Hoppas jag kommer trivas med dem jag valde till slut.
Fy sjutton vad skitig snö och modd det är i stan. Tvättade rutorna på bilen hela tiden under färd. Smutsen gör en deprimerad. Det var så skönt att svänga in på våra småvägar. Vitt, fridfullt, vackert med snötyngda träd och tyst under däcken. Tacka vet jag landet.
Första lammen
Vi har fått året första lamm.
När jag kom hem ifrån min träning i går kväll hörde jag ett lamm hojta i fårhuset. Det hade kommit lite på avvägar men hittade sedan sin mamma. Tackor behöver vara ifred med sina nyfödda lamma så att de präglas på henne ordentligt. Finns nog inga djur som är så känsliga för att det luktar "fel". Har varit med många gånger då de tappat bort en av sina en stund i början och sedan vill de inte ha tillbaka dem. Jag skyndade mig att bygga en box av grindar så inget skulle hända. Det första lammet var svart.
När jag kom ner en stund senare hade det kommit ett vitt lamm. Gick ner ytterligare en gång senare och hjälpte den lite med att hitta spenen. Sedan höll jag tummarna för att tackan skulle fixa det och gick och la mig.
I morse såg de pigga och glada ut och allt verkar fungera som det ska.
När jag kom hem ifrån min träning i går kväll hörde jag ett lamm hojta i fårhuset. Det hade kommit lite på avvägar men hittade sedan sin mamma. Tackor behöver vara ifred med sina nyfödda lamma så att de präglas på henne ordentligt. Finns nog inga djur som är så känsliga för att det luktar "fel". Har varit med många gånger då de tappat bort en av sina en stund i början och sedan vill de inte ha tillbaka dem. Jag skyndade mig att bygga en box av grindar så inget skulle hända. Det första lammet var svart.
När jag kom ner en stund senare hade det kommit ett vitt lamm. Gick ner ytterligare en gång senare och hjälpte den lite med att hitta spenen. Sedan höll jag tummarna för att tackan skulle fixa det och gick och la mig.
I morse såg de pigga och glada ut och allt verkar fungera som det ska.
Praktisk foderhantering
På förmiddagen packar jag alltid alla foderkassar till hästarna. De som ska till Mulle, Henry, Mia och Elin lägger jag på en kärra. Mat för ett dygn ryms på den. Det är väldigt skönt att slippa bära.
Sedan kör jag ut den vid eftermiddagsfodringen. Hästarna känner igen motorljudet så de ställer sig genast vid staketet och väntar på mig.
Resten av kassarna ställer jag kvar utanför hagen så är det lätt att bara gå ut på kvällen och morgonen och kasta in maten över staketet.
Kassarna med torrt ensilge uppskattas mycket av hararna så på morgonen ligger det mycket harbajsar runt om och lite lättare har kassarna blivit i vikt. Men det bjuder vi på.
Sedan kör jag ut den vid eftermiddagsfodringen. Hästarna känner igen motorljudet så de ställer sig genast vid staketet och väntar på mig.
Resten av kassarna ställer jag kvar utanför hagen så är det lätt att bara gå ut på kvällen och morgonen och kasta in maten över staketet.
Kassarna med torrt ensilge uppskattas mycket av hararna så på morgonen ligger det mycket harbajsar runt om och lite lättare har kassarna blivit i vikt. Men det bjuder vi på.
Fågelstek
Vår koltrast som besökt oss hela vintern har glatt oss så mycket. Det var en hanne och så fort någon annan koltrasthanne kom till trädgården blev den genast bortkörd. Koltrastar äter ofta från marken och där tog vår koltrasts liv slut. Bakom snödrivan smög en katt. Ja ni förstår nog vad som hände. Vi älskar våra katter och tyvärr ligger det i deras natur att ta fåglar men det känns ändå väldigt vemodigt varje gång det händer.
Vem av katterna var det? Det vet vi inte för vi såg det inte men Sture är den vi misstänker mest.
Sture
Vi har blivit med ännu en katt. Det började med att påsen med pommes frites som vi lagt på verandan och skulle bära ner till frysen blev uppäten. När det upprepade sig en gång till började vi fundera. Vi provade att lägga ut lite kattmat på en plats där bara katter kommer åt och den försvann direkt. Nu har vi sett den. Den är röd och väldigt långhårig. Helt utsvulten för den äter hur mycket mat som helst. Den är oerhört skygg så vi har bara sett den på håll och så kan man kika genom fönstret när den äter på verandan.
Våra katter är väldigt sociala. Här hjälper Rufus mig att packa ensilage.
Vem av katterna var det? Det vet vi inte för vi såg det inte men Sture är den vi misstänker mest.
Sture
Vi har blivit med ännu en katt. Det började med att påsen med pommes frites som vi lagt på verandan och skulle bära ner till frysen blev uppäten. När det upprepade sig en gång till började vi fundera. Vi provade att lägga ut lite kattmat på en plats där bara katter kommer åt och den försvann direkt. Nu har vi sett den. Den är röd och väldigt långhårig. Helt utsvulten för den äter hur mycket mat som helst. Den är oerhört skygg så vi har bara sett den på håll och så kan man kika genom fönstret när den äter på verandan.
Våra katter är väldigt sociala. Här hjälper Rufus mig att packa ensilage.
Veckans fråga
Förra veckans fråga var det riktigt spännande att se hur det skulle bli med svaren. Det kom in många förslag. Egentligen var det nog bara Janni som verkade helsäker men först att gissa var Julia. Grattis till rätt svar som var Bellmar. Bellmar sålde vi för några år sedan men han finns med på bild på vår hemsida.
Ola och Bellmar i full galopp över snöigt gärde
Här kommer nu den nya frågan. Vem är detta?
Ola och Bellmar i full galopp över snöigt gärde
Här kommer nu den nya frågan. Vem är detta?
Positivt besked
Oj vad jag är glad idag. Har varit iväg till veterinärkliniken med Bouchette. Hon har ju varit en riktig otursfågel. Det började med att hon i maj för snart tre år sedan blev halt på ett bakben. Troligtvis en ligamentskada. Efter ett halvår fick hon en gaffelbandsskada med rejäl svullnad. Efter 1,5 år från första skadan hade gaffelbandet förbättrats men hon var fortfarande 1 grad halt vid longering. Skulle just börja rida lite försiktigt när hon blev jagad av Clarissa och sprang rakt in i stenväggen på lösdriften. Den smällen tog så hårt så hela bogmuskulaturen blev skadad. De första fem veckorna gick det inte ens att transportera henne. Sedan lyckades vi ta oss till Strömsholm för röntgen både av bogblad och halskotpelaren. Min hemmaveterinär misstänkte att det var en fraktur på det sistnämnda. Tack och lov var det inte det.
Nu har det gått drygt ett år sedan hon sprang in i väggen och nästan totalt 3 år sedan hon blev halt. Att jag åkte till veterinären berodde på att ena framknät blivit lite tjockare än det andra och jag var orolig för pålagringar och att det inte skulle gå att rida henne igen. 
Resklädd
Vi gjorde både longeringsprov och böjprov och hon är helt ren. Det är helt fantastiskt! Veterinären tyckte det bara var att börja rida. Jag tänker ändå följa min plan med mer arbete från marken först. Om ett par veckor ska jag på en longreiningkurs och då tänkte jag att hon ska få följa med. Hon som håller kursen är dessutom hästmassagelärare på Axelssons så då får jag både tips och ytterligare ett utlåtande. Det känns väldigt bra.
Veterinären sa innan jag åkte "Det är inte så många hästar som har en ägare som har sådant tålamod, tar kostnaderna och ger sin häst tid att bli frisk". De orden värmde. 
Skönt att vara hemma igen och få rulla av sig stressen
PS. Kan rapportera att maten igår blev kanon. Laxen var helt fantastisk - en stor positiv överraskning. Desserten supersmaskig enligt mig men inget som gick hem hos Anders. Lite syrlig smak passade inte honom. DS.
Provlagning
Nu dröjer det inte länge innan årets lägersäsong drar igång. På våra weekendläger med mamma-barn serverar vi alltid extra god mat. Vi vill variera oss så kommer man flera gånger så får man äta nya maträtter. Det gör att jag under lågsäsong ständigt är på jakt efter nya recept med helsmarrig mat. Inte nog med att det ska vara mycket gott, det ska heller inte vara för komplicerat att tillaga. Det tredje kravet är att även barn ska tycka om det. Den sistnämnda faktorn är faktiskt svårast. Oftast gillar inte barn om det är för mycket hoprört.
I dag provar vi ett nytt fiskrecept och så en dessert. Receptet på efterrätten ingick i kokbokshäftet jag fick av min dotter i julklapp.
Lax under grönt täcke med dragonsås
Fromage blanch
I dag provar vi ett nytt fiskrecept och så en dessert. Receptet på efterrätten ingick i kokbokshäftet jag fick av min dotter i julklapp.
Lax under grönt täcke med dragonsås
Fromage blanch
Ridutveckling
Varje träning med Totte går just nu bara så bra. Han är en fascinerande häst för han håller fast vid vad han lärt sig om hjälpgivning. Han tänker inte lära om utan ryttaren får helt enkelt försöka hitta vilka signaler han vill ha. Det här kan låta väldigt enkelt men det är det inte. Vi pratar om små nyanser. Efter två år hittade jag plötsligt koden till att få honom stå blickstilla i halten. Sista träningen tror jag att jag hittade sättet till en riktigt bra galoppfattning i höger varv. Samma metod fungerade inte i vänster varv så där är det bara att känna vidare. Den här egenskapen gillar jag hos Totte. Om han bara hade anpassat sig hade det inte alls varit så utveklande att rida honom.
Fascinerande det här med inlärning. Eftersom jag jobbar som instruktör vet jag hur allt fungerar ridtekniskt och vet också hur det ska kännas. Tänk att kroppen sedan inte utför det hjärnan säger. Tror inte det finns något svårare än att rida, där motoriken, känslan och tekniken ska gå hand i hand. För att inte tala om att balansen - utan den = mest pannkaka.
Min övertygelse är att ridframgång inte kan hastas fram. Saknar man balansen så går det inte, förstår man inte vad man gör går det inte och övar man inte lugnt och metodiskt så går det inte. Då blir man en spänd ryttare som klamrar sig fast och då går det inte hitta känslan som måste finnas mellan hästen och ryttaren. Man måste lära sig känna från hästen vad man får för reaktioner.
Alla mina elever får jobba efter den här modellen. Tar tid - ja, men det det blir mjukt och harmoniskt och en ryttare med stor förståelse för ridning.
Ridlektion med Grattis
Fascinerande det här med inlärning. Eftersom jag jobbar som instruktör vet jag hur allt fungerar ridtekniskt och vet också hur det ska kännas. Tänk att kroppen sedan inte utför det hjärnan säger. Tror inte det finns något svårare än att rida, där motoriken, känslan och tekniken ska gå hand i hand. För att inte tala om att balansen - utan den = mest pannkaka.
Min övertygelse är att ridframgång inte kan hastas fram. Saknar man balansen så går det inte, förstår man inte vad man gör går det inte och övar man inte lugnt och metodiskt så går det inte. Då blir man en spänd ryttare som klamrar sig fast och då går det inte hitta känslan som måste finnas mellan hästen och ryttaren. Man måste lära sig känna från hästen vad man får för reaktioner.
Alla mina elever får jobba efter den här modellen. Tar tid - ja, men det det blir mjukt och harmoniskt och en ryttare med stor förståelse för ridning.
Ridlektion med Grattis
Första vårtecknet
Grattis har börjat fälla. Säkert vårtecken men som känns lite fel med tanke på all kyla och snö.
Fler sorter
Så kom äntligen den med det röda bröstet. Tittade ut genom fönstret och där satt domherren under fågelbordet och åt frön som spillts ner. Den är verkligen röd. Man glömmer bort mellan gångerna hur häftigt färgad och lysande den är. Hur jag än spanade så såg jag ingen fru. Fick nöja mig med den ensamma hannens besök.
Domherre
Vi har haft en gäst till vid vårt fågelbord. Det var ett litet gäng med grönsiskor. Mest har de farit runt i tujorna och ätit frön men ibland har de mellanlandat vid foderautomaten.
Grönsiska
Ett enormt gäng med havrefåglar har vi också. De heter förstås inte havrefåglar utan gulsparvar. De älskar havre och i hästarnas lösdrift hittar de vad de söker nere i halmen. De plockar också spillet som blir av de andra småfåglarnas fröätande uppe i trädgården så vi brukar ha en stor grupp även här.
Gulsparv
Domherre
Vi har haft en gäst till vid vårt fågelbord. Det var ett litet gäng med grönsiskor. Mest har de farit runt i tujorna och ätit frön men ibland har de mellanlandat vid foderautomaten.
Grönsiska
Ett enormt gäng med havrefåglar har vi också. De heter förstås inte havrefåglar utan gulsparvar. De älskar havre och i hästarnas lösdrift hittar de vad de söker nere i halmen. De plockar också spillet som blir av de andra småfåglarnas fröätande uppe i trädgården så vi brukar ha en stor grupp även här.
Gulsparv
TV-tips
Den här helgen har vi haft besök av vår dotter Martina. Det är alltid lika trevligt att träffa sina barn. Eftersom Martina har bosatt sig i Kristianstad i Skåne blir det inte så ofta som vi ses. På lördagen gjorde vi en härlig ridtur tillsammans och Totte och Grattis tyckte det var kul att komma ut på en runda.
Grattis och Totte
Har ni sett det nya TV-programmet Ponnyakuten? Det går på SVT:s barnkanal men man kan också gå in på deras hemsida och titta på det där. Fördelen med att se det på datorn är att de lägger ut kommande avsnitt i förväg och så kan man förstås se alla de gamla också. Det är ett riktigt sevärt program. Är man barn ska man absolut titta. Trots att det är korta avsnitt tycker jag att de får fram mycket bra och det handlar inte bara om ridning utan också mycket om hantering. Programmet handlar om åtta barn som är på ridläger med sina ponnyer. Alla har åkt dit för att de har något problem de vill ha hjälp med. Äntligen satsar svensk TV på bra hästprogram så passa på att se det. Såg att de lagt ut ett nytt avsnitt nu så ska titta innan jag går och lägger mig.
Grattis och Totte
Har ni sett det nya TV-programmet Ponnyakuten? Det går på SVT:s barnkanal men man kan också gå in på deras hemsida och titta på det där. Fördelen med att se det på datorn är att de lägger ut kommande avsnitt i förväg och så kan man förstås se alla de gamla också. Det är ett riktigt sevärt program. Är man barn ska man absolut titta. Trots att det är korta avsnitt tycker jag att de får fram mycket bra och det handlar inte bara om ridning utan också mycket om hantering. Programmet handlar om åtta barn som är på ridläger med sina ponnyer. Alla har åkt dit för att de har något problem de vill ha hjälp med. Äntligen satsar svensk TV på bra hästprogram så passa på att se det. Såg att de lagt ut ett nytt avsnitt nu så ska titta innan jag går och lägger mig.
Veckans fråga och svar på förra
Förra veckans fråga var knepig. Det var ingen som hade rätt svar. Bilden var på Elin och i bakgrunden står Mia.
Den nya veckans fråga visar tydligt hästen så nu borde det komma in många gissningar. Vem är det?
Dikeskörning
I dag hade jag heldag med en av mina ridelever. Vi började med att väga kassar så det var klart och sedan körde vi ut halm i varje lösdrift. Det var mycket uppskattat av alla hästar som går på begränsad fodergiva. Alla samlades direkt när vi spred ut halmen.
Vi tog in Bilbo och Chassi och gjorde i ordning dem för en tur. Jag satte körselen på Bilbo för att tömköra honom på turen och min elev tränsade Chassi för longreining. Vi tog svängen bort mot gården Börsnäs. Hästarna var så pigga och tyckte det var så kul. De frustade och stegade på det var till att promenera med raska steg. När vi var på hemväg upptäckte vi plötsligt att den stora plogtraktorn kom i fullt ös bakom oss. Det var bara en liten bit kvar till en infart som vi tänkte att vi kunde ta oss in på. Vi hoppades på att killen i traktorn skulle se oss i god tid och sakta in så att vi hann undan. Han såg oss men kom så nära så hästarna blev rädda. Bilbo kastade sig ut mot fältet bredvid. Det var bara det att där var det först ett djupt dike som han inte såg p g a all snö. Han försvann ner nästan hela hann. Snön gick ända upp till manken på honom. Han lyckades därefter kravla sig ur och upp på gärdet där snön bara gick upp till magen. Jag hade inget annat val än att ta samma väg. Sprattlade en stund i diket och så ut på gärdet. Inte en chans att vi skulle kunna ta samma väg tillbaka så vi fick starta färden i den djupa snön till ändan av gärdet för att kunna ta oss tillbaka till vägen igen. Kände hur kängorna snöfylldes mer och mer för varje steg. Våra hästar var rejält upphetsade när vi fortsatte hemåt men lugnade sig efter ett tag. Tyvärr blev det ingen bild när jag och Bilbo kravlade i diket så ni får föreställa er hur det såg ut. Bilbo var väldigt duktig i selen. Vi höll på med körträning förra våren innan han fick fång så det har varit ett långt uppehåll i utbildningen.
Bilbo
Chassi
Efter att jag bytt långkalsonger, termobyxor, strumpor och kängor (allt var blött) så tog vi ut Clarissa och Bouchette för att longera dem i den djupa snön. Jättebra träning för hästarna men väldigt påfrestande så vi höll inte på så länge.
Bouchette
Clarissa
Vi tog in Bilbo och Chassi och gjorde i ordning dem för en tur. Jag satte körselen på Bilbo för att tömköra honom på turen och min elev tränsade Chassi för longreining. Vi tog svängen bort mot gården Börsnäs. Hästarna var så pigga och tyckte det var så kul. De frustade och stegade på det var till att promenera med raska steg. När vi var på hemväg upptäckte vi plötsligt att den stora plogtraktorn kom i fullt ös bakom oss. Det var bara en liten bit kvar till en infart som vi tänkte att vi kunde ta oss in på. Vi hoppades på att killen i traktorn skulle se oss i god tid och sakta in så att vi hann undan. Han såg oss men kom så nära så hästarna blev rädda. Bilbo kastade sig ut mot fältet bredvid. Det var bara det att där var det först ett djupt dike som han inte såg p g a all snö. Han försvann ner nästan hela hann. Snön gick ända upp till manken på honom. Han lyckades därefter kravla sig ur och upp på gärdet där snön bara gick upp till magen. Jag hade inget annat val än att ta samma väg. Sprattlade en stund i diket och så ut på gärdet. Inte en chans att vi skulle kunna ta samma väg tillbaka så vi fick starta färden i den djupa snön till ändan av gärdet för att kunna ta oss tillbaka till vägen igen. Kände hur kängorna snöfylldes mer och mer för varje steg. Våra hästar var rejält upphetsade när vi fortsatte hemåt men lugnade sig efter ett tag. Tyvärr blev det ingen bild när jag och Bilbo kravlade i diket så ni får föreställa er hur det såg ut. Bilbo var väldigt duktig i selen. Vi höll på med körträning förra våren innan han fick fång så det har varit ett långt uppehåll i utbildningen.
Bilbo
Chassi
Efter att jag bytt långkalsonger, termobyxor, strumpor och kängor (allt var blött) så tog vi ut Clarissa och Bouchette för att longera dem i den djupa snön. Jättebra träning för hästarna men väldigt påfrestande så vi höll inte på så länge.
Bouchette
Clarissa
Invallad
När Anders väl röjt vår infart på snö och fått bort vallen igår kväll ställde han in traktorn och började gå mot vårt hus. Jag tittade ut genom fönstret och såg att han var på väg. Just då hör jag plogtraktorn ute på vägen. Den kom dundrande i full fart och vips så var det en tjock vall vid vår infart igen. Anders fick vända och börja skotta ytterligare en gång. Det blev sen middag.
I morse skulle Anders just ge sig iväg till jobbet. Vet ni vad som kommer? Plogtraktorn! Ny vall och ny skottning för att kunna åka iväg med bilen. Det börjar bli jobbigt med att vår vägröjare är så flitig.
Nermejat staket
En olycka hände också igår kväll när Anders backade traktorn. Den gled plötsligt iväg i snömassorna och mejade ner en rejäl bit av staketet till Bilbos och Chassis hage. De skulle just gå in så det löste sig men det fick bli lite provisorisk lagning i morse så att de kunde vara ute utan att smita.
Stona stannade i hagen
När jag kom ner för nattfodringen upptäckte jag att även stonas hage delvis hade raserats. Kraften från när traktorn fastnade i elrepet hade slitit sönder isloatorer och knäckt stolpen där grindhandtaget var fäst. Som tur var hade stona inte smitit. Fick i ficklampans sken laga till det så gott det gick. Nu går det inte att öppna in till dem utan att 20 m tråd öppnar sig men i morgon har jag min elev här och då kan vi hjälpas åt när jag ska in med traktorn och halmbalen till deras lösdrift.
Det snöar igen (torsdag eftermiddag)
I morse skulle Anders just ge sig iväg till jobbet. Vet ni vad som kommer? Plogtraktorn! Ny vall och ny skottning för att kunna åka iväg med bilen. Det börjar bli jobbigt med att vår vägröjare är så flitig.
Nermejat staket
En olycka hände också igår kväll när Anders backade traktorn. Den gled plötsligt iväg i snömassorna och mejade ner en rejäl bit av staketet till Bilbos och Chassis hage. De skulle just gå in så det löste sig men det fick bli lite provisorisk lagning i morse så att de kunde vara ute utan att smita.
Stona stannade i hagen
När jag kom ner för nattfodringen upptäckte jag att även stonas hage delvis hade raserats. Kraften från när traktorn fastnade i elrepet hade slitit sönder isloatorer och knäckt stolpen där grindhandtaget var fäst. Som tur var hade stona inte smitit. Fick i ficklampans sken laga till det så gott det gick. Nu går det inte att öppna in till dem utan att 20 m tråd öppnar sig men i morgon har jag min elev här och då kan vi hjälpas åt när jag ska in med traktorn och halmbalen till deras lösdrift.
Det snöar igen (torsdag eftermiddag)
Krypa in i stugvärmen
Idag är det verkligen stugväder. Full snöstorm med lite blöt snö trots att det är minus 2,5 grader ute. 15-20 cm ny snö igen. Tack vare vinden har den drivit på vissa ställen så där kan det vara mer än 50 cm. Killen som sköter vägen utanför oss hade plogat innan Anders kom hem vilket innebar jättevallar så Anders fick ställa bilen på vägen och så fick vi skotta en liten yta vid Nergården så att bilen precis fick plats och kom undan. Nu återstår ett antal timmar i traktorn för att ploga undan snön på gårdsplanen.
Min lilla väg som jag använt när jag kört ut matkassarna till Mulle och gänget hade snökanter på 50 cm. Nu på eftermiddagen var stora delar av vägen helt utplånad så nu får jag bära ut kassarna för hand i stället. Pust.
Mullegänget har fått mat. Man anar min väg i hagen bredvid.
Ridning och markträning med hästarna hoppade jag över helt idag. Det blir i alla fall inget bra, varken jag eller hästen gillar när det piskar i ansiktet. I stället har jag tagit itu med sista kvartalets bokföring (2009). Nästa vecka ska momsdeklarationen vara inne så då måste det vara klart. Ska göra bokslutet också när jag ändå håller på.
Min lilla väg som jag använt när jag kört ut matkassarna till Mulle och gänget hade snökanter på 50 cm. Nu på eftermiddagen var stora delar av vägen helt utplånad så nu får jag bära ut kassarna för hand i stället. Pust.
Mullegänget har fått mat. Man anar min väg i hagen bredvid.
Ridning och markträning med hästarna hoppade jag över helt idag. Det blir i alla fall inget bra, varken jag eller hästen gillar när det piskar i ansiktet. I stället har jag tagit itu med sista kvartalets bokföring (2009). Nästa vecka ska momsdeklarationen vara inne så då måste det vara klart. Ska göra bokslutet också när jag ändå håller på.
Fotvård
Startade dagen med att försova mig rejält. Ska inte berätta för er hur länge men det var väldigt sent innan jag vaknade. Det berodde nog på att en katt hade gömt sig i mitt rum i natt så när jag sovit en liten kort stund väckte den mig och ville ut. Sedan var det helt hopplöst att somna om. De förlorade timmarna hämtade jag igen på morgonen som sagt. När jag vaknade fick jag väldigt bråttom ner till stallet för hovslagaren skulle sko om alla hästarna idag och han hade förstås redan kommit när jag kom ner.
Hovslagare skulle man vara. Med min rygg skulle det aldrig gå men för starka friska personer är det ett drömyrke om man ser till inkomsterna. 5.500:- + 25 % moms kostade kalaset och det tog honom drygt 4 timmar att fixa 12 hästar. Det ni!
Sedan bar det iväg till träningen. Totte krånglade en del vid lastningen i dag också men han ger sig alltid till slut. Väl framme kom vi inte in i ridhuset för det gick inte att öppna dörren. Det visade sig när vi väl fick hjälp att det var något fel på handtaget så det behövdes lite specialtricks för att få upp den. Träningen gick kanon och Totte gjorde fantastiska öppnor i galoppen.
Hovslagare skulle man vara. Med min rygg skulle det aldrig gå men för starka friska personer är det ett drömyrke om man ser till inkomsterna. 5.500:- + 25 % moms kostade kalaset och det tog honom drygt 4 timmar att fixa 12 hästar. Det ni!
Sedan bar det iväg till träningen. Totte krånglade en del vid lastningen i dag också men han ger sig alltid till slut. Väl framme kom vi inte in i ridhuset för det gick inte att öppna dörren. Det visade sig när vi väl fick hjälp att det var något fel på handtaget så det behövdes lite specialtricks för att få upp den. Träningen gick kanon och Totte gjorde fantastiska öppnor i galoppen.
Så vackra
Vi har fått hem lammskinnen från förra årets lamm. De är nog de finaste vi fått på många år. Vår bagge är grå och det har slagit igenom så det blev inga svarta skinn denna gång. De grå är allt från ljusare till mörkare och flera är väldigt vackert melerade. Mycket hög klass var det också på de få vita.
Grå skinn är det som säljer allra bäst. Eftersom jag har får av rasen leichester så blir de vita väldigt lockiga och fina och många faller pladask när de ser dem. Jag har jobbat i många år med att förbättra skinnen genom noggrann avel. Så nu är de oftast både mjuka och glansiga med fin struktur.
Grå skinn är det som säljer allra bäst. Eftersom jag har får av rasen leichester så blir de vita väldigt lockiga och fina och många faller pladask när de ser dem. Jag har jobbat i många år med att förbättra skinnen genom noggrann avel. Så nu är de oftast både mjuka och glansiga med fin struktur.
