rocklosa

I år har vi inte haft så mycket krusbär på vår buske så jag har inte kunnat plocka och spara något alls. Som tur var såg jag helt översållade buskar hos vår granne. Jag frågade om de skulle plocka dem och eftersom de inte tänkte det så fick jag tillåtelse att plocka hos dem. Nu har jag varit där och fyllt en stor bunke. Naturligtvis öppnade himlen sig och vräkte ner regn så innan jag hann hem så var jag helt genomblöt.

 

Arbetet med att snoppa och ta bort skaftet återstår på ca hälften. Det är ett riktigt tråkigt jobb. Allt hamnar i påsar och sedan ner i frysen. Det mesta används sedan i en av rätterna på gourmetvandringen.

 

Jag gillar när det inte är en för varm sommar men i år måste jag erkänna att den är väldigt speciell. Vattna blomkrukor är inget som står på agendan. I stället är det risk för att blommorna drunknar. Det blir i alla fall mycket svamp och smultronen har en superlång säsong för att det inte är så varmt. Såg att styvmorsviolen fortfarande blommade i bergen. Det har den gjort sedan maj månad.

 

Vi har tagit fram vårt parasoll i år. Inte som skydd mot solen utan som regnskydd. Det har varit många kvällar vi suttit där under när dropparna fallit och njutit av ett glas vin.

 

I går plockade jag min korg full med svamp. Alla stensoppar och några kremlor gav jag till mina boendegäster. Den ena familjen träffade jag idag och de sa att svampen var jättegod.

 

I går kom också sonen med det äldsta barnbarnet på besök. De är här i några dagar så nu gäller det att njuta och utnyttja varje sekund till umgänge. I dag var vi först och plockade smultron Hans och jag och sedan bar det iväg till blåbärstuvorna. På hemvägen blev hans ben väldigt trötta så det blev vila på en sten medan farmor gick runt och letade efter fler röda läckerheter. Efter det plockade vi röda vinbär. Mina föräldrar skulle komma och hälsa på så vi gjorde en tårta till fikat. På kvällen åt vi supergod kokt gädda med stekta kantareller, smörsås och blomkål/broccoli-mos. Fisken var så otroligt god. Tack till vårt par från Schweiz som gav oss den.

 

Den här helgen har verkligen varit intensiv. I går städade jag sex timmar i sträck och hann precis bli klar innan gästerna anlände till Nergården. De kom för tidigt så det var några små detaljer som återstod men sedan kunde de få gå in. Gästerna i Lillstugan var däremot väldigt sena. Det hade varit tufft regnväder att köra i genom hela Sverige och sedan hade de lite svårt att hitta.

 

I dag for jag runt och ställde ut allt till gourmetvandringen. Anders fick ta med de olika gästerna och visa var flytvästarna fanns och hur de skulle göra med båten. Vi hade en väldig tur under vandringen och klarade oss i stort sett från regn förutom lite precis på slutet vid sista stoppet. Efter regnet under morgondagen och natten var det otroligt blött ute i markerna så stövlar gällde under hela dagen. Alla deltagare var nöjda och betonade den goda maten och den fina naturen.

 

När jag åkte runt och plockade ihop efteråt fick den yngste sonen i Lillstugan som är 12 år följa med på fyrhjulingen. Det tyckte han var jättekul. Den familjen ska bo här i fjorton dagar så det kommer nog bli riktigt trevligt.

 

Det unga paret i Lillstugan är mycket ute och fiskar i sjön. I morgon åker de hem igen så idag var han iväg extra länge på sjön. Vi fick både en gäddfilé och en hel gädda av dem när de kom tillbaka. Filén fick bli vår middag. Den åkte på grillen med lite olja, salt och citron på sig och till gjorde vi ett folieknyte med aubergine, tomat, lök och kryddor. Oj, så gott det blev. Anders började t o m att prata om att köpa sig ett fiskespö och börja fiska.

 

I morgon byter vi gäster både i Lillstugan och Nergården. Det blir en hård dag att hinna städa båda innan nya gäster dyker upp vid 16.00. Nuvarande gäster lämnar husen kl tio så sedan har jag sex timmar på mig. Det låter mycket men det är det inte. Bara att dammsuga Nergården tar en och en halv timme.

 

På kvällen måste jag göra de sista förberedelserna inför söndagens gourmetvandring. Förut lovade de busväder men nu verkar det bli lite mindre dåligt.

Våra gäster i Lillstugan är ute och fiskar varenda dag. Vi har varit så nyfikna på om de får något och i dag befann vi oss i trädgården när de kom tillbaka från sjön. Det visade sig att de var helnöjda med fisket i vår sjö Övre Gällringen. Det nappade bra och dagens fångst var en liten gädda. Igår hade de tydligen fått både abborre och gädda.

 

Vi börjar bli väldigt förtjusta i våra små getter. Numera går de gärna ihop med vår flock på fyra hästar. De verkar känna sig tryggare med de stora kompisarna. Getterna gör också många utflykter här på gården. Varje kväll dyker de upp i trädgården. Löv från fruktträden är vansinnigt gott. I dag testade de trappan upp på verandan och utetrappan ner i källaren.

 

Egentligen skulle vi ha haft främmande idag men de blev sjuka. Vi avbröt våra matförberedelser och i stället putsade jag av en av hagarna. Det var bitvis en skumpig färd där vildsvinen varit framme och bökat upp jorden. När jag ändå var igång putsade jag även i en av lösdriftarna. Det blev så snyggt överallt. I lösdriften blir det ju mycket ogräs och det är skönt att slå av och slippa se.

 

Kvällen avslutades med en smultronrunda. Oj, oj, oj vad mycket det är i år. Jag går en bit och efter ett tag orkar jag helt enkelt inte fler. Jag var på ett nytt område idag och de var bamsestora.

 

 

Nu är det hög tid att plocka röda vinbär såg jag idag, Det fick bli en stor rostfri bunke full som nu har hamnat i frysen i mindre portioner.

 

Senare på eftermiddagen bestämde jag mig för en tur till skogen för att plocka några dl blåbär. Första blåbärsturen för säsongen. På vägen hem såg jag en massa kantareller men jag hade bestämt mig för att hoppa över dem idag. Däremot tog jag en rejäl karljohan som jag gav till våra nya gäster i Lillstugan. De kommer från Schweiz och såg glada ut när jag gav dem svampen.

 

Dagens största överraskning och svampfynd var att min favoritsvamp redan kommit. Jag hittade sex stora fina mandelriskor på ett ställe. Det är ett riktigt rekord. Nu är de förberedda för frysen.

 

Våra gäster i Nergården var idag i väg på en utflykt. Jag passade på att klippa gräset runt deras hus. När jag håller på vid vägen dyker helt plötsligt våra killingar upp. De har tydligen varit på vift och nu var de på väg hem. Jag motade ner dem på gården men sedan fick de gå lösa.

 

Anders upptäckte att de varit in bakom halmbalarna och lite senare gick de dit igen och la sig i halmen som finns kvar på golvet. Där bakom har de det mysigt och är väl skyddade. Uppenbarligen tycker de att det är läskigt att vara i den stora Trollbergshagen alldeles själva under natten.

 

De strosade runt här på gården hela dagen och när de var lite väl hårda på planteringarna så motade vi dem mot gunghagen. De stod sedan där och åt ett tag. Nu får vi se var de är i morgon när vi vaknar.

 

Nästan två timmar för tidigt blir jag väckt av en telefonsignal. Det är grannen som ringer och säger att det är sex killingar utanför hans köksfönster. Oh, nej tänker jag. Hur ska vi få hem dem? Anders och jag tar fyrhjulingen och beger oss dit. Först försöker vi locka med hink men den metoden fungerar inte. Då provar vi att gå bakom i stället. Det fungerar och vi trixar lite hit och dit och får ta det mycket lugnt så det inte skapas stress. Tillslut får vi ut dem på vägen och att de börjar gå i rätt riktning - hemåt alltså. När de väl är där sätter de full fart och springer. Vi oroar oss lite för om de tänker gå över bron. Den är under reparation så det fattas en del brädor. Men är man get tycker man inte att lite knöl och sten gör något. De går glatt över och när de funderat en stund så viker de ner på vår gårdsplan också. Skönt, nu har vi kommit så långt. De vill inte längre så med olika försök bestämmer vi oss slutligen för att försöka få in dem i stallet på baksidan. De äter glatt på ogräset på gödselhögen så därifrån är det inte långt till dörren. Med lite viftande så väljer de att gå in. Där får de vara i en box ett par timmar tills vi byggt ihop transportboxen igen för utforsling till beteshagen. Allt slutar lyckligt och sist vi såg dem gick de där och  åt.

 

Vi har fortfarande inte lyckats lista ut varför de valde att dra iväg så långt.

 

Flera av deltagarna från senaste gourmetvandringen har varit aktiva. Ett par plockade med sig en del svamp under vandringen och sedan satte de in bild av sina svampsmörgåsar och text på Rocklösa gourmetvandrings facebooksida. Samtidigt tackade de för dagen.

 

I dag fick jag på mejlen 44 jättefina bilder från vandringen. Det var ett par från Sundsvall som delade med sig av sina fina kort. De skrev också "vi tackar för en härlig totalupplevelse för själ och gom".

 

Alltid så roligt när alla deltagare blir nöjda med dagen. Jag har börjat med att när vi avslutar vandringen får alla säga vad som varit bäst under dagen. Det är verkligen många olika saker som kommer upp. Nu sist var det en som upplevde sin barndoms ängar när vi satt på vår slåtteräng och njöt av alla blommorna.

 

I övrigt så har jag nu äntligen kört ner årets ensilagebalar och ställt upp dem framför stallet och dessutom var det ensilageplastinsamling. All gammal plast (som inte är mycket nu för tiden) lastade jag i hästtransporten och körde iväg med.

 

Med en supertidig start på dagen och sedan full rulle fram till åtta på kvällen så känner jag mig faktiskt lite slak. Det känns att jag stått och gått hela dagen samt burit en del. Det blev en mycket lyckad gourmetvandring och vi hade sådan tur med vädret. Det kom ett par droppar efter att vi ätit klart på stopp tre. Det slutade strax och sedan klarade vi oss utan. Det mullrade en hel del runtomkring och mörka moln låg runt Rocklösa.

 

Jag introducerade en ny del i vandringen efter tips av min rådgivare. Det blev hellyckat så det kommer jag ha med varje gång framöver. Vi drog rejält över tiden den här gången. Både på grund av att vi hittade kungen av alla svampar i skogen och gjorde ett extra stopp för att titta och lukta och sedan var det ett gäng som ville gå i maklig takt. Som tur var hade ingen bråttom och vid utvärderingen efteråt betonade de det positiva med att det inte varit någon stress.

 

I morgon är det dags för en gourmetvandring igen. Det är en hel månad sedan sist. Som vanligt efter ett längre uppehåll så kräver det mer tänk att komma ihåg allt.

 

Häromdagen köpte vi en ny kyl att ha nere i butiken. Det underlättar verkligen när alla skålar och fat ska packas och sedan hållas kalla till morgondagen. Det känns så lyxigt att få in allt på ett ställe. Packningen i morgon i kylväskor kommer nog gå som en dans när jag inte måste virra runt och försöka komma ihåg var jag ställde just den skålen.

 

I år har det varit en del regn på vandringarna så den här gången får det gärna vara uppehåll hela tiden. Det vore otroligt skönt.

 

I dag har jag verkligen slitit. Först klippte jag med gräsröjaren i en timme vid ridbanan och under häcken. Sedan bytte jag till röjsågen och röjde allt sly som växer i dikena runt. Försökte ta alla tistlar jag såg också. Därefter gick jag över till grannens sida och röjde fram min spång där. Jisses vad det växer i år. Efter det fortsatte jag över min lilla bra och fortsatte på spången inne på Rocklösa. Där var det ännu mer växtlighet så jag har massor med arbete kvar att göra i morgon. Bensinen tog slut mitt på bron och då hade jag jobbat i tre timmar. Det känns i armarna för de blir liksom helt matta så jag avslutade passet.

 

Nu i kväll har jag skickat över en massa material till min rådgivare i Swedish Welcome på alla åtgärder jag vidtagit sedan hennes besök här. Det sista jag färdigställt är namnskyltar som vi som guidar på gourmetvandringen ska ha på oss. Trollsländan har en väldigt speciell roll här på Rocklösa så därför fick det bli en bild av en sådan ihop med våra namn.

 

När jag kom ut till mina nyutsläppta killingar fanns det inte en enda kvar i den lilla hagen. De låg i stället i backen under en ek. Vi fick öppna hagen och så ställde jag in lite kraftfoder. Nästa gång jag kom ut kunde jag inte hitta dem och de hade inte varit och ätit något av godiset.

 

I dag gick jag ut mitt på dagen. Såg inga men plötsligt for de iväg. De låg och vilade inne i sin lilla hage. De fick nytt kraftfoder och denna gång kom de fram direkt. Bra att de har hittat en trygg plats att vila på och att de nu kan gå och äta löv och beta.

 

I dag har vi flyttat ut vår killingar från stallet. De är nu installerade i en liten, liten hage gjord av lastpallar. Flyttningen gick mycket bra. Vi tog dem i en låda byggd på lastpall. Jag ställde in lite kraftfoder och det gjorde att de alla gick in direkt. Anders hade monterat hjul på lådan så vi kunde köra den genom stallet och sedan vidare på traktorns pallgafflar. Väl framme öppnade vi så att de själva kunde välja när de skulle hoppa ut och börja bekanta sig med den nya omgivningen.

 

Några timmar senare gick jag ut med kvällens kraftfoder och vall som jag slagit. Våra tyska gäster följde också med. Killingarna skyndade sig genast att äta och var inte alls så rädda fast vi stod intill och pratade. I morgon ska jag ta kort på dem så ni får se hur de ser ut. Jag kommer även börja öppna ena sidan på hagen så att de kan börja äta utanför.

Våra gäster som kommer från Tyskland och Österrike kommenterar oftast hur ljusa kvällar och nätter vi har. När jag frågade om de sovit gott svarade en av gästerna att det var svårt att sova för det var så ljust.  Då finns det ändå rullgardin för alla fönster. Fast de verkar älska vårt ljus. Det är lätt att glömma hur många fantastiska saker vi har att erbjuda turisten och vad som är unikt just här. Långa ljusa kvällar är t o m något vi själva njuter mycket av.

 

På lördag får vi nya gäster i Nergården. I morgon måste jag ta mig i kragen och städa färdigt så det inte blir i sista sekund. Jag köpte nya sänglampor till ett rum som vi ska sätta upp. Det kommer bli snyggt. Jag hoppas det blir uppehållsväder ett par dagar så jag även hinner rensa ogräs där nere och klippa gräset runt huset.

 

Våra gäster vi har denna vecka i Lillstugan är så trevliga. Jag har pratat ganska mycket med dem. De gillar att veta vad det heter på svenska så lexikon i mobilen används flitigt för att vi ska förstå varandra. Det skrattade gott åt att vi har bara en bokstav i ordet å. Det var tydligen märkligt. Deras dotter gillar också att klappa våra katter och gosa med dem men de tycker att de har omöjliga namn att säga. Busen är värst.

 

Oj vad gräset växer i år. Vi klipper och klipper och klipper. Ska det vara riktigt snyggt behövs två gånger i veckan. Nu är det ju så att vi inte bara har en gräsmatta vid vårt hus. Det ska även klippas vid Nergården, runt stallet och andra ekonomibyggnader och allén. Dessutom måste vi regelbundet klippa ner till sjön, vissa stråk av gourmetvandringen, vid ridbanan osv. Ovanpå det kommer allt sly i diken och under staket. För att klara allt har vi olika typer av maskiner. Förutom att traktorn havererade häromdagen som jag skrev om så gick vevstaken sönder på vår åkgräsklippare. Vi hade lite tur där att skadorna inte blev större och med en duktig mek i familjen och lite reservdelar så rullar den nu igen.

 

I dag lämnade våra tyska gäster Rocklösa. De har bott här i fjortondagar och nu var det dags att återvända till Tyskland. De här familjerna hade 160 mil framför sig för att ta sig hem. Innan de åkte öste de beröm över vårt fina hus, Nergården. De var mycket nöjda och imponerade av köket där så många kunde laga mat samtidigt utan att det blir trångt. De åkte tidigt i morse så när jag sedan kom ner till huset hade de ställt en present till mig som tack. Det var verkligen roligt.

 

Nu på eftermiddagen har det kommit en ny familj som ska hyra Lillstugan en vecka. De är mycket trevliga och vi har med lexikonets hjälp lyckats konversera extra bra. De handlade lite i gårdsbutiken på kvällen och sedan har både de och vi suttit ute och njutit.

 

I dag tog jag dessutom säsongens första dopp. Det var så skönt så jag hade kunnat ligga i länge. Äntligen blev kroppen lite svalkad.

Äntligen så har jag även strängat min vall och nu ska det bara torka lite mer. Det jobbet gör solen i morgon och framåt kvällen kommer killen med sin bal-- och plastmaskin och sedan står alla våra stora vita balar där på gärdet och det är bara för mig att åka runt och hämta dem och stapla upp dem på gårdsplanen.

 

Det har varit en tuff dag som verkligen har testat tålamodet. Det började med att röjsågen tappade en skruv när jag skulle slå sly till getterna.

Sedan krånglade slåttermaskinen när jag skulle ha av den från traktorn.

När jag därefter skulle lyfta fram strängaren med hjälp av lastaren så gick det inte att lyfta lastaren på traktorn. Efter många turer och försök så lyckades det tillslut.

Det var inte så lätt att få ut den men det lyckades slutligen. Jag åkte bortåt på planen där jag skulle ställa den så det var lätt att fästa den på traktorn. När jag nästan är framme går linan av och hela maskinen dimper i backen.

Med ny lina och  mycket lirk och med hjälp av brädor får jag den på rätt köl.

Dags att sätta fast den. Allt går bra tills det är dags för kraftöverföringsaxeln. Den är helt omöjlig. Jag står och svettas  och jobbar och så gick det plötsligt. Just då kom nya gäster som skulle bo i Lillstugan. Jag var inte så ren om händerna kan jag säga av allt meckande men sköljde mig snabbt och torkade bort det värsta. Jag installerade dem och sedan strängade jag hela gärdet. Kl 19.00 fick jag äntligen ta kväll.

Puh!

I dag var det riktigt varmt men fuktigt så känslan var att gå omkring i en bastu. Vi hade inte heller någon sol vilket gjorde att vallen jag planerat att slå inte ville torka ur från regnskurarna dagen innan. Jag fick vänta ända fram till kl tre innan jag kunde sätta igång. Jag hann några varv men sedan kändes styrningen så konstig. Stannade traktorn och ringde till Anders. Han trodde det behövdes fyllas på olja i servon så under tiden jag inväntade att han skulle komma hem så gick jag en smultronrunda och njöt av en massa smultron.

 

Naturligtvis var det inte bara att fylla på oljan. När vi startade igen sprutade det och det visade sig efter lite letande att det gått hål på en slang. Det är så himla typiskt när man ska skörda att det ska gå sönder just då. Vi fick i stället skaka liv i vår gamla blå traktor som bara stått parkerad de senaste åren. Jag blev imponerad av den för den puttrade igång så fint.

 

Allt strul gjorde att jag inte hann hela gärdet utan resten får jag slå i morgon förmiddag. Sedan ska det bytas redskap. Hoppas det fungerar bra för nu är jag utan hjälp i tre dagar.