Skönsång
Möttes i morse av ett underbart ljud när jag steg ut genom dörren. Näktergalen hade kommit! Vilken fantastisk sångare. Han brukar sitta högst upp i något träd neråt ån och låta sina strofer ljuda över Rocklösa. Nu gäller det att njuta för om jag minns rätt håller han bara på ca 1 månad.
Näktergal
Eftersom vi startar ett läger i morgon så passade jag på att ta ett ridpass på ridbanan med Henry. Han tycker det är jättekul och han jobbar på bra nu. Inga bockar längre nu när han kommit igång. I och för sig är bockningen inget problem för han gör det så himla mjukt och det är inte för att få av ryttaren utan för att han helt enkelt har lite överskottsenergi ibland. Efter ridpasset tog jag Henry och Mulle och promenerade bort till betet. Mulle stegade på i värsta skritten. Han verkar vara i fin form. Därefter hämtade jag Elin och Mia och gick över med dem också. Snacka om lyckliga hästar. Ner med mulen och bara äta. De hade inte tid att lyfta huvudet det allra minsta. Jag fick 4 km promenad på köpet.
Vad mycket jobb!
Elin och Henry vänjer in magarna på bete i Gunghagen
De första i gräshagen
Nakna kroppar
Sedan ringde jag på en hästannons som jag sett. Det lät väldigt bra och turligt nog bor min bästa kompis dotter i närheten av där ponnyn fanns så hon åkte och provred den. Den stod mest på bakbenen eller skenade runt så den ska jag INTE köpa. Det är lite svårt att förstå att en beskrivning man får på telefon stämmer så dåligt med verkligheten.
Det börjar bli grönare på gärdena så Bouchette, Clarissa och Domina fick en bit att gå och beta på och vänja in sina magar. Tänkte ha dem på vallen under dagen och så får de gå i lösdriften under natten. Mullegänget ska jag också ordna så de kommer igång med gräsätandet. Totte och hans kompisar får vänta till nästa vecka men då är det deras tur.
Lyckliga busiga hästar
Snacka om avundsjuka hos de andra
Visade min bagge för en spekulant idag. De var väldigt sugna men skulle kolla upp lite med sjukdomsprogrammet de deltar i om det var OK att köpa från mig eftersom jag inte är med i samma program.
Sedan kom en tjej och provred Miljard. Han var nog lite för ung för henne för det märktes att hon saknade rutin i vissa lägen.
Ofräscha ston
Clarissa
För ett tag sedan var han och gjorde samma sak med Bouchette. Hon verkade halt överallt och det uppstod efter skoningen. När hovslagaren tog av hennes framskor visade det sig att de legat och tryckt på sulan så det bildats som ett litet dike. Hon har blivit mycket bättre men vid longeringen idag såg man fortfarande en orenhet i gången så hon vår vila lite till.
Det har ringt en spekulant till på Miljard. Det var ytterligare en familj från samma region av Sverige som ville komma och titta och provrida. Den första familjen kommer den 21:a. Jag har bokat tid med equiterapeuten Sverker till Miljard. Han kommer på måndag och går igenom honom. Han är superduktig så finns det någon låsning eller spänning så hittar han den alltid.
Miljard
I morgon kommer fårklipparen. Det blir skönt för tackorna att bli av med den långa ullen nu när vårvärmen kommer. Jag ska nu planera in att få ut dem till beteshagen. Problemet är att jag har en tacka kvar som inte lammat ännu. Hon måste ha kastat sina tidigt i dräktigheten och sedan blivit ombetäckt av baggen. Juvret har börjat växa på henne så det är nog snart dags. Hon är jätterund och brukar vara en sådan där som får många lamm. Risken finns att det blir mer jobb med lamm som behöver stöd av flaska. De två sista åren har hon fått femlingar.
Deklarationsdags
Strängnäs
For iväg med blanketterna till Strängnäs när jag var klar. Det är det skattekontoret som ligger närmast oss. Det visade sig att det hade flyttat till en annan adress. Staden är inte så stor så det var bara en kort promenad till det nya stället. Innan vi flyttade till Rocklösa bodde vi i Strängnäs kommun så jag hittar ganska bra där. Passade därefter på att handla lite inför kommande läger. Det är inte alltid de har allt jag behöver i våran lilla affär i Stjärnhov.
Sömnbrist
Tänk att varje år är det likadant. Natten innan jag drar igång med säsongens första ridläger sover jag knappt en blund. Alla tankar snurrar i hjärnan - är jag klar med det, det får jag inte glömma, osv. Det går helt enkelt inte att koppla av. En sådan natt överlever jag. Men nu har det blivit en halvdålig natt till.
Vaknade till natten som var men la mig på andra sidan och försökte sova vidare. Tyvärr blev jag lite för vaken så jag låg där och började fundera på hur mycket klockan kunde vara. Jag brukar undvika att öppna ögonen för jag vet att då blir det bergbom så att jag inte somnar igen. Tillslut kikade jag i alla fall på klockradion och ser med fasa att den är helt svart. Strömavbrott. For upp ur sängen för att leta efter mobilen. Tänk er själva om jag missar att gå upp och alla mina lägergäster sitter och väntar på en frukost som aldrig kommer. Mobilen visade ruskigt tidig morgon så jag kunde lugnt lägga ner huvudet på kudden igen. Men sova - nej, ingen klocka skulle ju ringa så det gällde att hålla koll. (Mobilen tänker ni, ställ den. Jag är inte så avancerad av mig så den funktionen klarar jag inte.)
Jag försökte småslumra lite men då dök nästa tanke upp. Laga frukost till gästerna utan ström. Vi är ju inte helt ovana här på landet med strömavbrott så det står ett litet gasolkök med en låga som reserv i Nergården. En liten kastrull att koka kaffevatten i skulle gå så frukosten var räddad. Däremot lunchen skulle bli ett stort problem. Steka en del och sedan skulle allt in i ugnen. Låg och funderade på hur jag skulle lösa det. Nästa gång jag kikade på klockan lyste den igen och det blev ett bekymmer mindre. Men de förlorade sovtimmarna kändes.
Första svalan
Storvilt
På eftermiddagen bokade jag en tid med unghästutbildaren Kajsa nere vid Stjärnhovs ridhus. Hon skulle rida Miljard en stund. Dags att få igång honom lite mer eftersom det kommer spekulanter. Miljard var ganska spänd i början men sedan klev han på avslappnat med sina fina rörelser.
Efter dagens middag var jag på väg till stallet för att fodra fåren. Tittar ut genom fönstret mot gärdet bakom huset och tittar på en hare som hoppar runt. Anders kommer också och så pekar han uppåt hagen och säger "där uppe ser man aldrig några djur". Jag protesterar för rådjuren kommer ofta den vägen. Samtidigt tittar jag ditåt och säger men där står det ju ett. Sedan inser vi att den är alldeles för stor för att vara ett rådjur. För liten för att vara älg och inte är det dovhjort som grannen har. Långsamt börjar vi inse att vi verkligen har storvilt på ägorna. Det är en kronhjort som strax visar sig vara två stycken. Wow! Vilken grej! Stora, pampiga och inte speciellt vanliga och de finns på Rocklösa.
Sista lugna söndagen
Miljard som föl
En av mina bloggläsare skrev i kommentaren att du kände till Billy. Du får gärna berätta lite mer om hur länge han var på ridskolan, hur han var att rida, varför de sålde osv.
Det oväntade
En ovanlig morgon blev det. Tittade ut genom fönstret när jag kom ner i köket och blir verkligen paff för där ute står det tre hästar i trädgården. Det var Mulle, Henry och Elin. Satte på mig ytterkläderna för att gå ner till stallet och göra morgonutfodringen. Jag gör alltid det innan jag äter frukost. Hästarna i trädgården hade det så mysigt. De hälsade på mig när jag kom ut sedan fortsatte de att pilla i sig de första grässtråna och Henry hade hittat alla spillda solrosfrön från fågelbordet.
Jag tänkte lägga ut Mullegängets mat i hagen och sedan leda ner dem men när jag kom till hagen såg jag förödelsen. Elrepen från ingången och en bra bit bort låg i ett trassel långt inne i hagen. Fyra trästolpar var avbrutna och en uppryckt ur marken. Dessa stolpar låg också inne i hagen ihop med repet. Snacka om krafter. Jag la in deras mat i boxar i stallet i stället och så hämtade jag in Mia först. Hon hade ställt sig utanför stohagen. Tog sedan Henry och Mulle i grimma och Elin fick gå lös in i stallet. Allt gick lugnt och smidigt. Skönt att det var det coola gänget som var på rymmen. Kollade hästarna noga men ingen hade fått någon skada. Undrar hur det hela hade gått till?
Innan jag gick upp till frukost körde jag ut en bal till Tottegänget och sedan ställde jag traktorn utanför den lösdrift där vi förvarar halmen. När jag klev ur traktorn såg jag något ljust där inne så jag gick dit och tittade vad det var. Det låg lite fjädrar på marken och jag såg genast fågelkroppen. Först tyckte jag den saknade huvud men sedan upptäckte jag att det var där det skulle. Hela fågeln var så speciell så det tog ett tag att upptäcka att det var en uggla. Det visade sig med bokens hjälp att det var en kattuggla. 
EU-stöd
Nu är det i alla fall färdigifyllt så i morgon går kuvertet iväg med postbilen.
Bäcken vid Trollberget
Jag har ett stort område som inte Jordbruksverket har inventerat ännu. För att känna mig säker att gränserna stämde med kartan tog jag med den ut i fält och försökte lista ut om det var rätt. Känner mig inte säker på att den inritade linjen stämmer överens med vad jag tänkt. Antingen är det för lite areal medtaget på Golfbanan eller så är ena gränslinjen helt fel. Återstår att se vad de kommer fram till vid inventeringen.
Mycket vatten som rinner bort mot ån
På väg hem såg vi hästarna ur ett annat perspektiv
Rufus på villovägar
Väl hemma gick han runt med kragen och såg mer eller mindre panikslagen ut så efter en stund tog jag av den. Han var så plågad så det kändes bättre att pröva om det skulle fungera ändå. Efter en stund gick han ut. När jag kom upp från stallet några timmar senare var han borta och sedan såg vi ingen katt mer under det dygnet. Dagen efter åkte Anders bort till fritidshusområdet och gick ner till en liten gård. Vi vet att Rufus brukar hålla till där på somrarna ibland. Mycket riktigt. På långt håll såg han honom men Rufus sprang snabbt och gömde sig så Anders hittade ingen katt.
I dag åkte vi dit tillsammans. Tog med lite god köttfärs och började ropa så fort vi kom ur bilen så han skulle känna sig trygg med vilka som kom. Trots det försvann han in i en lada och var väldigt skygg. Jag gick efter och letade och slutligen klättrade jag upp på loftet och där bakom en höbal kikade han fram. Han kom försiktigt fram och började äta och då kunde jag klappa honom. Sedan tog jag honom i famnen och så klättrade vi ner och gick till bilen och körde hem. Nu har han varit inne under hela kvällen. Ligger i knä och spinner och beter sig som vanligt. Däremot äter han dåligt och har blivit ännu tunnare under de dygn han var på rymmen. Märkligt det där med att han var så skygg och inte verkade känna igen oss när vi befann oss i fel miljö.
Ridlektion utan tränare
Vi var på plats 5 minuter före vår tid så vi skyndade oss in i ridhuset. Tränaren hade inte kommit ännu så vi skrittade runt en stund och travade sedan lite joggande. Ännu ingen tränare. När det gått lång tid bestämde jag mig för att göra ett eget rejält arbete med Totte så då jobbade vi med galoppen - öppnor, samla lite, volter och så massor med fattningar. Ingen tränare dök upp så efter en timme skrittade jag av och sedan åkte vi hemåt.
Totte (längst bort) tillsammans med Musseron och Miljard
Körde in till Stjärnhovs ridhus på hemvägen och hämtade en säck morötter. Träffade min kompis som fått sin andra häst halt också. Den här gången var det en sårskada som jag inte tror blir något problem bara hon rengör noga varje dag. Det var som en ficka på ballen som hade börjat vara sig.
På de guppiga och dåliga grusvägarna som är på väg upp till oss lyckades jag tappa en del från avgassystemet. Jag hörde att det slog och raspade och misstänkte att något var på gång. Höll koll i backspegeln och fick plötsligt syn på att det låg något på vägen. Bara att stanna och hämta. Inte så allvarligt men bra att slippa köpa en ny del.
Dagar som försvinner
Idag har det varit en sådan dag. Jag skulle också iväg på massage vid 16.00-tiden så bara det gör att dagen känns avhuggen. I morgon får jag jobba desto effektivare men det kommer gå bort några timmar redan på morgonen för då ska jag med Rufus till veterinären igen. Såren på hans ben vill inte läka så det måste undersökas.
På torsdag ska vi ha träff för HAE-nätverket här på Rocklösa. Några som reser långt kommer redan på onsdag kväll. Till dess ska Nergården vara städad så det blir nog förmiddagsjobbet på onsdag.
Planera lite smart
Slog ner några nya i Bilbos och Chassis hage och naturligtvis kom de och kollade vad jag gjorde. Sedan dunkade jag ner några längs allén och slutligen rätade jag upp och slog ner alla runt hagen vid Nergården. Det blev jättebra så jag känner mig väldigt nöjd.
I det underbara vårvädret som var idag passade jag också på att gå ner till sjön och inspektera hur högt vattnet stod.
Första blåsippan var denna knippe. Vilken fantastisk rugge.
Vattnet överallt gör att vi har ett så spännande fågelliv. 5 andpar, där jag idag bara såg hannarna så antagligen har honorna börjat ruva. Massor med gäss strosar runt och ett tranpar klev runt på sina långa ben. Vi har också ett par sångsvanar som simmar i vår nya sjö.
Igår flög en stor rovfågel omkring över oss och sedan slog den sig ner i skogen på andra sidan ån. Både Anders och jag kollade den i kikaren och det var en fiskgjuse.
Kan man lita på veterinären?
För ett lite tag sedan träffade jag en människa på en föreläsning som berättade att hon åt medicin mot samma åkomma som vår katt har. Konstigt tänkte jag att det finns medicin för människor men inte för djur. Det var anledningen till att jag ställde frågan även till veterinären vi var hos. Svaret blev: Jovisst kan man behandla det och oftast med mycket bra resultat. Man får ta några blodprov då och då för att kolla statusen och att man doserar rätt. De flesta katterna blir friska i sina värden.
Här har vi alltså låtit vår Rufus gå omkring och inte må helt bra när det faktiskt finns något vi kan göra åt de. Inte kul att veta. För att inte tala om hur besviken man blir på veterinären som har gett felaktig information och orsakat vår katt ett lidande och kanske ett kortare liv eftersom organen hela tiden överansträngs.
På måndag ska vi få medicin till Rufus så får vi se hur den verkar.
Hästarna kommer igång
Nästan varje dag den här veckan har alla hästar gått ett ridpass. Vi rider inte så länge utan satsar på lite lösgörande arbete och så lite konditions- och uppbyggnadsarbete. Förberedelsen innan ridpasset tar ännu längre tid för nu fäller de hur mycket hår som helst. Det ligger en tjock matta på golvet runt hästen varje dag. Förra året köpte jag en jättebra sak som heter pälsskrapa. Den är oerhört effektiv. Hästarna älskar den. Tror den skrapar skönt på kroppen. Den är hård, river lite men är inte vass.
Ylva värmer upp Elin inför lektionen
Emelie skrittar igång Mia
Ylva och Emelie har hunnit med att rida några lektioner under veckan. De har också hjälpt till att mata flasklammen. I år har jag många lamm som får lite välling så det är ett väldigt slagsmål om att komma först när man kommer in till dem.
Ett riktigt skitgöra
En dag under helgen gjorde vi ett rejält ryck. Både Martina, Ola och Julia hjälpte till. Vi ställde in Mullegänget i stallet och så körde vi in traktorn i deras lösdrift och öste och öste och öste skit. Det blev 10 fulla jätteskopor som jag varefter körde iväg till gödselplattan. Underbar känsla när allt var klart och jag är mycket tacksam för hjälpen jag fick av mina barn.
Skönt att koppla av en stund med fika i solskenet
Sjönära läge
Storskraken var här både herr och fru. Honan såg så kul ut när hon simmade runt med huvudet nere i vattnet och bara nacktofsen stack upp.
Storskraken. Hannen främst.
Ett par änder hade också hittat till vår sjö och så flera par av både kanadagäss och grågäss.
För hundra år sedan var det en permanent sjö på dessa marker. Sedan ville bönderna kunna odla mer så då sänkte man sjöar och dikade ut.
Jag har träffat på ytterligare en ny fågel vid vårt fågelbord. En diskret rackare som det är lätt att missa om man inte är uppmärksam eftersom den inte skiljer sig så mycket ifrån pilfinkarna som vi har gott om. Jag fick ta fågelboken till hjälp igen för att vara riktigt säker.
Järnsparv
Snart påsk
I morgon kväll kommer båda våra barn Ola och Martina hem och dessutom ska vi få träffa Olas flickvän för första gången. Det ska bli så roligt att ha de alla här i några dagar.
