rocklosa

Tänk att varje år är det likadant. Natten innan jag drar igång med säsongens första ridläger sover jag knappt en blund. Alla tankar snurrar i hjärnan - är jag klar med det, det får jag inte glömma, osv. Det går helt enkelt inte att koppla av. En sådan natt överlever jag. Men nu har det blivit en halvdålig natt till.



Vaknade till natten som var men la mig på andra sidan och försökte sova vidare. Tyvärr blev jag lite för vaken så jag låg där och började fundera på hur mycket klockan kunde vara. Jag brukar undvika att öppna ögonen för jag vet att då blir det bergbom så att jag inte somnar igen. Tillslut kikade jag i alla fall på klockradion och ser med fasa att den är helt svart. Strömavbrott. For upp ur sängen för att leta efter mobilen. Tänk er själva om jag missar att gå upp och alla mina lägergäster sitter och väntar på en frukost som aldrig kommer. Mobilen visade ruskigt tidig morgon så jag kunde lugnt lägga ner huvudet på kudden igen. Men sova - nej, ingen klocka skulle ju ringa så det gällde att hålla koll. (Mobilen tänker ni, ställ den. Jag är inte så avancerad av mig så den funktionen klarar jag inte.)

Jag försökte småslumra lite men då dök nästa tanke upp. Laga frukost till gästerna utan ström. Vi är ju inte helt ovana här på landet med strömavbrott så det står ett litet gasolkök med en låga som reserv i Nergården. En liten kastrull att koka kaffevatten i skulle gå så frukosten var räddad. Däremot lunchen skulle bli ett stort problem. Steka en del och sedan skulle allt in i ugnen. Låg och funderade på hur jag skulle lösa det. Nästa gång jag kikade på klockan lyste den igen och det blev ett bekymmer mindre. Men de förlorade sovtimmarna kändes.