rocklosa

Nästan två timmar för tidigt blir jag väckt av en telefonsignal. Det är grannen som ringer och säger att det är sex killingar utanför hans köksfönster. Oh, nej tänker jag. Hur ska vi få hem dem? Anders och jag tar fyrhjulingen och beger oss dit. Först försöker vi locka med hink men den metoden fungerar inte. Då provar vi att gå bakom i stället. Det fungerar och vi trixar lite hit och dit och får ta det mycket lugnt så det inte skapas stress. Tillslut får vi ut dem på vägen och att de börjar gå i rätt riktning - hemåt alltså. När de väl är där sätter de full fart och springer. Vi oroar oss lite för om de tänker gå över bron. Den är under reparation så det fattas en del brädor. Men är man get tycker man inte att lite knöl och sten gör något. De går glatt över och när de funderat en stund så viker de ner på vår gårdsplan också. Skönt, nu har vi kommit så långt. De vill inte längre så med olika försök bestämmer vi oss slutligen för att försöka få in dem i stallet på baksidan. De äter glatt på ogräset på gödselhögen så därifrån är det inte långt till dörren. Med lite viftande så väljer de att gå in. Där får de vara i en box ett par timmar tills vi byggt ihop transportboxen igen för utforsling till beteshagen. Allt slutar lyckligt och sist vi såg dem gick de där och  åt.

 

Vi har fortfarande inte lyckats lista ut varför de valde att dra iväg så långt.