Clarissa betar på de evigt gröna ängarna

En hemsk dag som jag gruvat mig för länge. I dag var det dags. Clarissa har varit hos oss i 12 år. Tyvärr blev hon obotligt halt för snart fyra år sedan. Hon har inte haft några större bekymmer med det men det gick inte rida henne längre. Nu på slutet hade hon fått lite pålagringar och såg lite stelare ut. Fyra år fick hon som pensionär och hon har varit en väldigt bra extramamma för de föl som fötts på gården.

Clarissa var en väldigt smart häst och så kelig så hon slogs nästan om att bli klappad och kliad. När borsten var framme stod hon blickstilla och bara njöt. En annan av hennes egenskaper var att hon älskade barn. Hon bar runt de små och det syntes att hon gillade dem och kände ansvar. Under hennes tävlingskarriär startade min dotter Martina henne många gånger i LA-klasser men hon var utbildad upp till S:t George. Hennes hopväxta ryggkotor gjorde att hon inte klarade den högsta formen men vilken fantastisk läromästare hon var. En sak till kommer jag aldrig glömma - den mjuka gången. Skönare trav får man leta efter.

CLARISSA galopperar nu på det evigt gröna ängarna. Tack för allt du gav oss. Du var fantastisk.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0