rocklosa

När jag röjde i lite gamla papper igår hittade jag en bunt med anmälningsblanketter på alla som kom på våra ridläger från 1996-2002. Jag försjönk helt i mitt fynd och mindes tillbaka. Första året när jag mest hade läger på prov var det fyra deltagare på första lägret och tre på det andra. Sedan ökade det på snabbt både med deltagare på varje läger och antalet läger. På listan stod också alla hästar angivna som gick med på lägret. Oj, så många som varit här och som jag nästan glömt bort.

 

Kommer ni ihåg Sindra, Jullan, Atcho och Coke. Jullan lånade vi men de andra var våra. Sedan har vi också lånat Lansen, Sheba, Mimmi, Ganova, Miquita, Dandy, Ben, Exelle och Cherié. Våra egna var Mysan, Pricken, Prinsen och Zorro. Ja, det här var några av de som var med under våra första år.

 

Vi har nu börjat att bygga badrum i Lillstugan. Våningssängen som stod där inne behöver vi inte längre så därför la jag ut en annons på blocket under dagen. Det tog inte mer än någon timme så var det två stycken som hade ringt. Den första kom en timme senare och köpte direkt sängen med madrasser. Otroligt så fort det kan gå ibland. Den andre blev förstås besviken men så är det. Tydligen är det svårt att få tag i våningssängar som bara är 80 cm breda.

 

 

 

Tänk att snön ligger kvar i tjocka täcken. I dag hade jag en ridlektion på ridbanan och Bouchette fick verkligen jobba för att ta sig fram. Det blir fina steg på hästarna. Bra vinklar på bakbenen och rejäla kliv fram. Nyttigt men jobbigt. Jag var lite orolig att Dominans skulle rymma ur hagen när Bouchette gick in i stallet för att förberedas för ridningen. Från början hojtade de lite till varandra men jag gav hästarn i hagen mat så de hade annat att tänka på. Det fungerade perfekt. Himla skönt för tidigare har jag fått ställa in på Dominans och Elin för att kunna ta en ridtur på Bouchette. Komplicerat och tar tid. Nu ska jag ta iväg henne ofta så att det blir en vana för Dominans att vara kvar utan att stressa igång.

 

Möte med Grattis i hagen.

 

 

 

Nu har jag just avslutat en kurs i sociala medier som gått över tre kvällar. Kan konstatera att det är svårt, tar mycket tid i anspråk men kan generera en massa positiva saker. Vi fördjupade oss framförallt i tre olika medier på kursen: facebook, twitter och linkedin. Min facebooksida om Matvandringen blev ju klar i förra veckan. Jag följer nu fascinerat alla flöden och hur många som har läst min länk som är inlagd. Mycket spännande. Snart har den nått 500 personer genom att 40 har gillat den. Att någon delar verkar vara väldigt bra för då hamnar den i dennes nätverk.

 

Tvitter är jag däremot inte speciellt sams med. Gillar inte folks inlägg och sedan står det så mycket kryptiskt. Vår lärare sa att det tar tid att lära sig hur twitter fungerar så att vi borde ge det en chans under ett halvår. Hmm!

 

Linkedin är ju ett affärsnätverk. Igår upptäckte jag vilka bra saker man kan lägga in på sin sida för att de andra ska veta mer om företaget, personen och vad man står för. Den texten ska jag fila på ordentligt så att det verkligen framgår mina värderingar och hur jag driver mitt företag. Det här är ett media som jag tror kan bli väldigt värdefullt.

 

När man blir riktigt duktig kan man knyta ihop det hela och på det viset få större spridningseffekt. Får se om jag hamnar där någon gång. Förutom dessa tre finns det ju en uppsjö till med andra som youtube, instagram osv.

Det kastas oerhörda mängder med mat i världen. Läste att vi egentligen inte behöver framställa mer för att mätta alla bara vi tar till vara det som produceras. Problemet är att västvärlden handlar och sedan slänger mängder av hetl OK mat. En sak som många säkert inte tänker på är att blast och annat går att äta på grönsakerna. När vi köper blomkål brukar jag alltid spara stjälkarna som omsluter huvudet och även mitten om jag inte vill ha med det i blomkålsrätten. Jag lägger det i en plastpåse i kylen och någon annan dag gör jag en gratäng av det. Först kokar jag dem i vatten så att de blir mjuka. Sedan läggerjag blomkålsstjälkarna i en smord form och slår på en äggstanning gjord på 3-4 ägg och ca 1,5 dl vispgrädde. Jag saltar med örtsalt eller salt och några goda örtkryddor. In i ugnen på 200 grader. Efter ca 20 minuter är det klart. Det är mycket gott och både plånboken och vår miljö mår bra av denna rätt.

 

I dag tog jag itu med något jag tänkt göra länge. Jag skar till en dyna och klädde den med tyg. Dynan ska ligga på sittbänken inne i köket i Lillstugan. Jag valde samma tyg som på gardinerna för att det ska matcha. Det gick mycket snabbare än vad jag hade trott så nu känner jag mig väldigt nöjd med att kunna stryka en sak på "göra-listan".

 

I dag kom tidningen Häst och ryttare. Miljon var med igen på två bilder. Deras tränare fortsatte med en dressyrserie och Miljon och Maria fick illustrera texterna. Kul

 

Tyvärr är Miljon fortfarande inte frisk. Det sitter i hovleden och det tar alltid lång tid att läka. Snart ska han till veterinären på ny kontroll.

 

 

 

I höstas gick jag något som kallas för baskurs i Gnestas företagsutveckling. Det var 6 heldagar som innehöll väldigt mycket bra. i dag 100 dagar senare var det återträff för hela gänget. Det var roligt att se alla igen men det bästa med dagen var att få lyssna på allas beskrivningar av vad som hänt under dessa 100 dagar. Alla varianter var det på berättelserna och det blev många reflektioner kring vad respektive sa. Sammanlagt en mycket bra dag.

 

Direkt efter åkte jag till tryckeriet och lämnade in mitt material till broschyren. Nu ser jag fram emot att få ett förslag innan den sedan går i tryck.

 

Alla djur undrade var matte höll till i dag eftersom det blev väldigt sen lunch för dem. Å andra sidan behövde de inte vänta länge på middagen sedan.

 

Nu är jag i mål. Jag har gjort en facebooksida för min Matvandring. Den blev klar idag sen eftermiddag och det är  redan 21 gillamarkeringar på den och några inlägg. Så roligt och även spännande. Det är som julafton. Sociala medier har verkligen stor kraft och stora spridningseffekter. Nu hoppas jag ni alla hjälper mig med att gå in på sidan och gilla den och gärna dela så sprids det ännu mer. Här kommer länken

Idag skapade jag ett nytt recept som jag tänkte dela med mig av till er läsare. Självklart är det en god LCHF-kaka. Den här passar utmärkt till fikat och det allra bästa med den är att allt den innehåller bara är nyttigt. Ingen behöver alltså ha dåligt samvete för att ta en riktigt stor bit. Personligen tycker jag det som bakas på mandelmjöl mättar väldigt bra. Antingen kan man äta den som den är eller så serverar man den med blåbär och eventuellt lite grädde.

 

 

50 g smält smör

3 små ägg

1 dl kokosflingor

1,5 dl mandelmjöl

2 tsk kakao

 

Blanda ihop allt och häll i en liten skål. Ställ i micron och kör på högsta i 2 minuter. Färdigt. Låt svalan och ta försiktigt ut kakan ur skålen.

 

 

Oj vad länge jag har gått och planerat för att jag ska göra en broschyr om min matvandring. I går började jag lägga in lite bilder i datorn och idag tog jag mig äntligen i kragen och började skriva och montera. Jag är väldigt nöjd över bilderna jag fått ihop och även texten blir bra. Nu är det bara det där med stil, färg och textstorlek på rubriker som ska till. Så har jag även sista sidan kvar men där ska mest vara kontaktuppgiter, karta och lite annat.

 

Jag håller också på och skapar en facebooksida. Det är inte lätt när man inte kan det så bra. Som tur är går jag på kurs i sociala medier just nu så jag räknar med att kunna få lite hjälp av lärarna.

 

Jag träffade en caféägare häromdagen som berättade att exakt samma tid förra året var det 14-15 grader varmt och de hade fullt med gäster som satt vid utemöblerna. I år är det i stället minus 21 på nättena och minusgrader på dagarna fast solen skiner för fullt. Visst är det väl konstigt? Som vi har det nu måste det vara väldigt ovanligt. Så här långt fram i mars och så kalla nätter. Jag tror årstiderna fått en knäpp. Nu hörde jag också att vi kanske får snöoväder i veckan med risk för 30 cm ny snö!

 

Kylan har fört med sig att vattenkoppen hos Bouchette, Dominans och Elin har frusit. Det innebär att jag måste bära ut allt vatten från sadelkammaren och hälla i ett kar i hagen. Det gäller att ta mycket varmvatten för annars fryser det strax. När det blir så här är jag väldigt glad att jag kostade på och gjorde elvattenkoppar när jag byggde lösdrift. För det mesta klarar de kylan bra och tänk vad mycket arbete man sparar in.

 

Läste igår en artikel i dagstidningen vi har här i vår region. Den heter Sörmlands Nyheter. Det var en artikel om hur mycket cancerfallen ökar i Sverige. Under 2011 fick nästan 58.000 personer en cancerdiagnos. Det man också ser äratt antalet cancerfall i Sverige ökar i en allt snabbare takt.

 

Hudcancer hos kvinnor ökade med 20 & mellan 2010 och 2011. Man räknar med att var tredje person i Sverige kommer att drabbas av cancer någon gång under livet. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för människor under 80 år.

 

Det som är intressant är att de läkare som jobbade ute i världen i början på 1900-talet hos folkslag som levde som jägare och samlare rapporterade att de aldrig såg några cancerfall. För drygt ett år sedan intervjuades en urolog på radion om sin forskning på prostatacancer. Efter 20 års forskning hade han sett ett tydligt samband med intag av mycket kolhydrater. Efter sin upptäckt har han själv gått över till LCHF-kost.

 

Att cancern nu ökar i allt högre takt har säkert ett samband med att vi på åttiotalet blev fettskrämda. Något måste man ju fylla magen med så då började alla ösa på med kolhydrater i stället. Nu ser vi konsekvenserna.

 

Nu när jag vet att man kan påverka och förhindra sådana här dödliga sjukdomar gör det mig väldigt motiverad att äta bra mat och undvika det som höjer blodsockret och triggar insulinet. Även demenssjukdomarna motverkas av kolhydratsnål kost. Om  alla visste det här skulle många fler försöka komma igång med bättre kostvanor, för vem är inte rädd om sin hälsa.

På min resa runt i Sörmland för att hitta de godaste produkterna hamnade jag idag i Nyköping. Jag åker inte dit ofta och jag inser varför varje gång jag ändå måste. Det är en stad som är så svår att köra och hitta i. Avspärrade vägar, enkelriktat, vägar som slutar i intet osv. Dessutom är det ursvårt att hitta en parkeringsplats och allt kostar pengar. Det kan inte vara bra för stadens köpmän att det ska vara så krångligt att vara kund där.

 

Jag fick t o m ringa till bageriet jag skulle besöka för att få tips om lämplig parkeringsplats. Då hade jag virrat runt ett tag och min mötestid närmade sig i raketfart.

 

Det är knepigt för mig att välja produkter från ett bageri eftersom jag inte äter mjöl. Med lite tips från  chefen där så hade jag en kasse med mig hem för provsmakning. Jag har testat allt men spottat ut. Lite jobbigt men det är inte värt att få problem med magen.

 

Efter bageriet åkte jag till en gård långt ute på landet och fick med mig 20 flaskor av deras härliga dryck. Vad de flaskorna innehåller tänker jag inte avslöja här. Ni som kommer på matvandring får upptäcka det själva.

 

Nästan alltid när jag sitter och jobbar vid skrivbordet på kvällen har jag sällskap av någon av våra katter. De lägger sig över alla papper och så spinner de. Riktigt mysigt. Den här kvällen är det Sture som lagt beslag på platsen. Jag tror också att han gillar att ligga i värmen under skrivbordslampan.

 

När Smurfen är med vill han oftast sitta i knät i stället. Det är mycket jobbigare för arbetsställningen blir inte bra. Han älskar att hänga upp med tassarna över min vänstra arm vilket får till följd att man blir helt förstörd av tyngden när jag samtidigt ska försöka skriva på tangentbordet.

 

I dag ställde jag mig ute i hagen med piggborsten i handen. Det börjar bli fällningsdags och den som alltid kommer först är Grattis. Nu på ålderns höst har han så lång päls så han ser ut som en liten isbjörn. Han riktigt njöt när jag borstade över kroppen. Skulle tro att jag tömde piggborsten minst 100 gånger. Efter en 45 minuter såg han lite finare ut men det lossnade fortfarande lika mycket hår. Hur kan det finnas så många hårstrån?

 

Igår kväll var jag, Anders och mina föräldrar på en fantastisk konsert. Inte behövde vi åka långt heller eftersom den var nere i Stjärnhov. Genom att jag lärt känna många företagare i Gnesta kommun genom alla kurser jag går så hörde jag talas om att musikföreningen Atelje 42 anordnade en kammarmusikkonsert en gång i månaden. Jag var där för första gången i december och nu blev det en ny kväll.

 

Atelje 42 ligger på Käxlevägen 42 i Stjärnhov. Det är ett par som äger huset som en gång i tiden var ett missionshus. Här låter de folk komma in och ta del av olika duktiga musiker. Hela salen fylls verkligen av musiken och man är riktigt nära. Det var ett mycket bra gäng som spelade denna gång. Faktiskt helt magiskt. Vilken energi och skicklighet. Det var stor variation i repertoaren. Tjejen som spelade piano var så flink i fingarna så man undrar hur det går till och att aldrig missa en tangent.

 

Jag rekommenderar verkligen er som gillar musik att göra ett besök på någon kommande konsert.

 

Det finns myckt att glädjas åt varje dag. Det gäller bara att njuta. Här tänkte jag ta med allt positivt från denna fredag.

 

Dominans var så go och man märker hur lätt det kommer bli att börja träna honom inför vuxenlivet. Han har ett härligt förtroende för människor och han vill gärna följa med och är positivt inställd.

 

En av grannarna tyckte det var helt OK att vi vandrarde över deras mark vid årets matvandringar.

 

Solen sken och jag blev tvungen att ta av mig jackan när jag gick i solgasset.

 

Hönsen la fyra härliga ägg idag. Ett vitt, ett grönt och två i olika bruna nyanser.

 

Tidigare har vi haft sex rådjur i trädgården varje dag. Sedan blev det sju. Idag var det åtta. En är en gammal bock med rejäla horn. Just nu är de pälsklädda och ser så pampiga ut.

 

I dag har jag varit på Sundbyholms slott för första gången. Det ligger en mil utanför Eskilstuna. Det var ovanligt litet för att vara ett slott men väldigt fint i den delen där vi var. Det jag också gillade var att det var varmt och skönt. Nästan alltid håller man på att frysa ihjäl när man är på konferens för det är svalt och många gånger dragit.

 

De var också väldigt bra på att tillmötesgå att jag ville ha LCHF. Vid kaffet fick jag en skål med ostrullar, korvrullar och en rejäl bit brieost tillsammans med små tomater, lite gurka och olika sorters salladsblad. Senare blev vi också serverade en lättare måltid. De andra fick en kycklingsallad med pasta. Jag kikade på den och det var mest pasta som det alltid brukar vara. Jag däremot fick en hel skivad kycklingfilé lagd på lite olika sorters grönsaker och en skål med en härlig sås att hälla över. Många avundsjuka blickar fick jag från de andra. Nästan alltid både ser och är min mat godare än den traditionella.

 

Gick upp tidigare än vanligt för jag hade bokat in ett besök hos en mathantverkare. Det var mycket trevligt. Hon var en sådan där person som man genast har en massa gemensamt med och likvärdiga tankar. Den här gången hade jag lite burkar med mig hem som nu ska testas.

 

Efter besöket har det varit datorarbete som gällt hela dagen. Jag skulle skicka in lite kompletteringar för ett bidrag jag sökt. En 5-sidig affärsplan, en ekonomisk plan och några andra dokument var det som skulle färdigställas för att sedan läggas på posten. Sådana papper kan man verkligen sitta och fila på hur länge som helst. Nu är de i alla fall ivägskickade.

 

Nästa projekt var att börja skriva på ett nytt nyhetsbrev som snart ska gå ut till tidigare kunder. Nu måste jag också ta tag i att göra en broschyr om matvandringen. Jag behöver verkligen något som jag kan dela ut till de som är intresserade.

 

I morgon kväll ska jag på en inspirationsföreläsning av Ola Wallström. Honom har jag haft två hela kursdagar med under hösten. En mycket inspirerande person som verkligen ger en energi. Det ska bli kul att få lite ny kraft.

 

Har varit på kurs under kvällen. Det var tredje och sista gången på en kurs i att bygga en hemsida. Det här var nog den bästa gången av alla. Jag lärde mig en del smarta saker. Nu gäller det bara att komma ihåg dem när det blir aktuellt. Jag antecknade flitigt för det har jag lärt mig att det som ser så lätt ut när experterna visar är nästan omöjligt för en själv om man inte skrivit upp arbetsgången.

 

Dagens bästa tips var hur jag ska lägga in den tyska översättningen på matvandringssidan. Wordpress som vi gör hemsidan i är ganska begränsat ibland men experten på kursen hade en smart idé utan att det blir för svårt för mig att göra det själv.

 

Har du missat min sida så kan du läsa den på www.matvandring.rocklosa.se

Än så länge på svenska men med google översättning som en möjlighet.

I senaste numret av tidningen Häst och Ryttare så är Miljon med på ett par bilder. Häst och Ryttare är Ridsportförbundets medlemstidning och den går ut till alla i hela Sverige som är med i en ridklubb. Att Miljon och hans fodervärd kom med i tidningen beror på att deras tränare ofta får vara med och ge dressyrtips. För att illustrera artikeln tog fotografen några fina bilder.

 

 

 

 

Mina 12 kycklingar har vuxit massor på två veckor så det var dags att sätta ner dem i stallet. De behöver fortfarande värmelampa men lite fjädrar har de fått. Jag gjorde i ordning en stor nätbur inne i en hästbox och satte ner dem på sen eftermiddag. De tyckte det var läskigt så gruppen blev lite splittrad men efter ett tag brukar de söka sig in i värmen under lampan.

 

Uppenbarligen hade de blivit som paralyserade av skräck för när jag kom ner nästa morgon var de kvar där de hade lagt sig på kvällen innan. Längst ut i kanten låg tre små kycklingar varav en på sidan kall och livlös. Jag plockade ut de tre och bestämde mig för att bära upp dem till huset i värmen. Den lille livlöse trodde jag var död men av någon anledning höll jag den i mina händer och blåste lite försiktigt i näbben under en stund. Jag kände hur det rörde sig lite i kroppen så jag bäddade uppepå det varma elementet och la den där. Sedan var jag tvungen att gå ner och ge mat till hästarna och de andra djuren. När jag kom upp låg den lilla kycklingen fortfarande livlös men när jag höll den i mina händer kändes det ändå som att livet långsamt återvände. Varefter den blev varmare bultade hjärtat mer men ögonen var slutna. Det tog några timmar tills kroppsvärmen kommit upp i det rätta och då fungerade den som vanligt - åt och drack.

 

Jag är så glad att jag gjorde ett försök att rädda den och inte bara tänkte att det inte fanns något att göra. Otroligt att det finns liv kvar i en så kall och livlös kropp. Det gäller att aldrig ge upp.