Hjälp på gården

I går var vi på begravning. Det var barnens farfar som hade lämnat jordelivet. Både Martina och Ola hade rest upp från Skåne för att vara med. Det är inte många gånger jag varit på begravning och för dem var det den första. Jag tyckte det var en bra präst och det var fin musik i kyrkan. Prästen hamnade bredvid mig under den gemensamma måltiden efteråt så vi hann prata en hel del. Visst är det väl så att man har en viss syn på hur en präst ska vara? Den här killen var så vanlig och mänsklig, precis som alla vi andra. Jag vet att det är så men ändå känns det lite förvånande. Att de ska vara något mer än vanliga människor måste vara något som sitter i sedan barndomen.


Sköndals kyrka

Med min onda rygg och värk i armbågen har det idag varit väldigt skönt att ha hjälp av barnen med gårdssysslorna. Vi har taigt ut kycklingarna så nu går de i en liten inhägnad. Lite upprensning runt foderbordet och plantering av en buske blev också avklarat. Mullegänget har jag tagit ut på bete igen. Det är ju så varmt så gräset växer och det är synd att slösa på vinterfoder. Bilbo får nu ansluta sig till dem. Just nu är han bortjagad och får beta långt ifrån men om några dagar kommer de ha accepterat honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0