rocklosa

Den här gången blev jag försenad med att få in min tenta. Får väl skylla på Globen. I dag kände jag att jag var tvungen att verkligen bli klar med den så trots det otroligt fina vädret med härligt solsken var det bara att placera rumpan på kontorsstolen och dra fram tangentbordet till datorn och köra hårt. Hela dagen tog det att få ihop rapporten med ett litet avbrott för att vara med hovslagaren i stallet när han verkade Dominans och skodde några hästar. Numer blir jag i alla fall inte så trött i hjärnan som jag blev i början när jag började studierna. Skönt att den verkar ha kommit igång och blivit lite mer alert. Jag är riktigt nöjd med min rapport så nu blir det spännande att se om den blir godkänd. Genast har läraren lagt ut nya uppgifter och en föreläsning om nästa avsnitt. Den här gången ska jag göra ett sammandrag på 4 olika böcker eller artiklar (vetenskapliga) om ledarskap eller coaching samt jämföra med kurslitteraturen. Tips mottages tacksamt på böcker eller artiklar i ämnet.

Nu i kväll har jag varit in till Gnesta på nätverksträff för turismföretagare. De bjöd på en mycket god smörgåstårta. Först var mötet som alla andra med info av olika slag och så lite kommentarer och åsikter från olika håll. Men så började det hända saker och bra idéer började poppa upp. Det blev plötsligt en jättebra kväll som verkligen kan leda framåt för oss alla i kommunen som håller på med turism på något sätt.

Den rekordtidiga vintern gör att fåglarna samlas runt vårt fågelbord. Det går åt mängder med frön men vi laddade upp tidigt med att köpa flera säckar av både solrosfrön och jordnötter. Vi har nu spännande fåglar hos oss som kommer varje dag. De som nu verkar ha bestämt sig för att vår matplats är bra är vårt fasanpar. De kommer ca tre gånger om dagen och äter upp det som ramlat ner från fågelbordet. Jag lägger dessutom ut lite havre till dem. Jag visste inte att fasaner satt i träd men det gör våra. Smart tycker jag. Bra utsikt har de och så slipper de ha fötterna i nere i kylan (snön).
'



Tuppen och hönan uppflugna i trädet

Vi har också två hackspettar som förser sig av maten. De är ganska kräsna. En brukar sätta sig på hållaren för jordnötterna. Han plockar ut en nöt i taget. Är den inte fin nog släpper han ner den på marken och plockar ut en ny i stället.



Precis som förra året har vi fått en vildkatt till gården. Den här är svart och jag har bara sett den ett kort ögonblick. Den har hittat en varm favoritplats - gödselstacken. Inte så tokigt tänkt eftersom den när den brinner avger värme. Katten känner nog det men det verkar inte vara så mysigt att sova där utan tak och allt. Vi ger den nu mat tre gånger om dagen. Så länge den håller sig runt stallet är risken inte så stor att den ska möta våra egna katter. Nu här det är så kallt går de nämligen inte många steg utanför huset.

Oj vad jag gillar Globenhelgen. Det är verkligen en skön avkoppling, man fylls av inspiration och bara njuter. På fredagen åkte jag upp och gick hela tre timmar i Annexet och shoppade. Först när jag klev in kändes det lite småjobbigt men efter en stund hamnade jag i det där sköna avstressade stadiet. Sedan lunkade jag runt och tittade på det mesta. Jag sökte efter en ny jacka och så ville jag ha ett ridtäcke som även täckte bogen. Det sistnämnda fanns inte. Men så hittade jag ett reflextäcke som var precis så som jag tänkt mig i modellen. Gör ju inget att det är i varselfärg med reflexband. Jag hittade också en jacka lite åt parkashållet. Har nu provat den här hemma och den är kanonskön. Känner mig mycket nöjd med det köpet. Vad köpte jag mer?
12 par strumpor (6 av varje sort så varefter någon går hål på så får de bilda par med någon av de andra)
2 filmer "Träna din sits" och "Rörelse utan gränser"
3 böcker
1 dubbelsydd lädergrimma i mindre storlek till Dominans
2 par tyglar, mansnoddar, arbetsrep för NH
2 par helskodda ridbyxor (äntligen hittade jag en skön byxa som går att röra sig i. Köpte två par på en gång)
1 tröja


Jag övernattade i Stockholm under natten och på lördagen gick jag på Grand Prix dressyren. Härligt och mysigt och här hämtar man verkligen inspiration till sin ridning.

När jag kom hem från Globen fortsatte festen med en massa TV-timmar med sänding från Globen både på lördagen och vid tre tillfällen på söndagen.
I morgon är det måndag och det är dags att återvända till verkligheten igen.

Nu var det oehört länge sedan jag hade veckans fråga i min blogg. Det känns som det är dags för er läsare att få något att bita i.
Vem är det här?

Nu måste jag bara skriva lite om snön. Det kommer vara roligt att läsa om några år om den otroligt tidiga vintern som vi fått i år. Det bara snöar och snöar. Det har varit rätt blåsigt också så i morse när praktikanten som är här just nu, skulle kliva ut genom dörren i Nergården, hade det bildats en stor driva utanför dörren. Det var inte bara att öppna dörren utan det krävde lite pyssel för att få upp den.

I kväll har vi plogat hela gården med traktorn. Det är ingen tjäle i marken så det är faktiskt svårare då. Nu kommer kylan gå ner bättre i marken där det är plogat så då blir det fastare i underlaget. På väderprognosen sa de mer snö, kallare och minst fjorton dagar till fick vi räkna med rejält vinterväder. Har det nu blivit vinter tycker jag att det kan fortsätta på samma linje. Slask och regn gör bara vägarna isiga så det vill jag inte ha.


Bra passform

Efter jag ridit Bouchette idag plockade jag fram ett fleecetäcke och helt nytt regntäcke och lade på henne. Hon brukar vara mycket tydlig med att hon ogillar täcken men den här gången stod lugnt precis som hon ville säga att det var det hon behövde. Hon blev så fin i sitt nya täcke och hon var mycket mer ute i snöblåsten  på eftermiddagen än vad hon varit de sista dagarna. Det var tydligt att hon kände sig varm och inte behövde söka skydd längre.


Ser nöjd ut i sitt fina täcke


Dominans funderar på om han känner den nya lila hästen?


Spännande att få något nytt att bita i och undersöka

Tänk att det redan är dags för första advent på söndag. Traditionsenligt är det också dags för Globen Horse Show. Det missar jag aldrig. Jag har varit på lite olika delar av arrangemanget under årens lopp men i år ska jag gå och se Grand Prix dressyr. 5 underbara timmar med bara dressyr. Bättre kan det nästan inte bli. Jag ska också lägga några timmar på shopping i annexet. Konstigt nog är det alltid något man tycker sig behöva. I år ska jag se om det finns ett riktigt stort och rejält skrittäcke. Jag har bara ett par som är för ponny och nu känner jag ett akut behov att få tag i ett och lägga på Bouchette när vi rider så hon håller sig varm.

Det blir spännande och se om jag springer på någon som jag känner. Det brukar alltid hända men man vet aldrig vem.


Pegasus i Globenarenan

Vad speciellt det känns när man varit ute i bistert vinterväder. Nu har det blivit riktig vinter och i dag har det blåst rejält och samtidigt snöat en del. Först red jag Bouchette på förmiddagen. Jag frös inte för jag hade satt på mig termoridbyxor, tjock fleece och tjocka vinterjackan. Däremot skakade Bouchette lite i den kalla vinden innan vi kom igång med skrittarbetet. Utan sin päls verkar hon känna av kylan mer. Måste nog överväga att täcka henne.

Efter lite lunch och uppvärmning så hade jag besök av en tjej från Hushållningssällskapet. Jag ska delta i ett projekt som går under våren som handlar om naturturism. Hennes besök handlade om att se lite vad min gård har att erbjuda. Vi gick en rejäl promenad runt i markerna för att hon skulle få en uppfattning om Rocklösa. Sedan stod vi en lång stund ute i snålblåsten och diskuterade lite olika frågor. Det blev många utomhustimmar så när jag väl kom in kändes det som när man har tillbringat en dag i skidbacken. Alltså en riktig hälsodag.

Här kommer bilder på foderburen som står inne i en lösdrift.


Henry och Elin kikar nyfiket på vad jag gör

Hästarna står en stor del av dygnet och äter ändå så räcker det att fylla den en gång per dygn. De är ju fyra som delar på maten.





Jag har en bal utanför hagen som jag tar av och kör in i skottkärran till Mullegänget. Fåren som går lösa på gården äter vid balen när de får lust. Innan snön kom gick de och betade på gärdena också och under natten går de in i fårhuset och lägger sig. Enkelt och praktiskt sätt att ha dem på när de sköter allt själva. I fårhuset har de en elvattenkopp så jag behöver inte tänkta på något annat än att lägga på lite ny halm ibland i deras ströbädd.

I dag var familjen som ska låna Henry en period på besök. De var även här igår och borstade lite på honom. Det märktes att han kände igen dem när de kom. När han var skapligt ren tog vi ut honom till ridbanan. Jag longerade honom lite först så han skulle få springa av sig lite. Sedan skrittade jag mest och mjukade upp honom innan fodervärdens dotter provade honom. Ridbanan var hård och knögglig så det fick bli skritt för henne också. Henry skötte sig utmärkt och skrittade på fint.


Henry innan jag friserade hans man

Jag hann också rida Bouchette och det var lika mysigt som vanligt. Med allt håravfall ser hon nu ut som om jag skulle ha klippt henne. Märklig åkomma för hon verkar vara sitt vanliga jag i övrigt. I morgon ska jag ta kontakt med veterinären igen och höra om han fått fram något om vad det kan vara.

Innan mörkret kom hann Anders och jag ut i en av beteshagarna och röja lite sly också. Det blir snyggt när man gjort en avputsning och så kommer gräset gynnas nästa år när ljuset kommer åt bättre.

Hästarna mår så bra när de kan ha fri tillgång på foder men en del blir alldeles för runda för de stoppar i sig mycket mer än vad de behöver. I våras fick jag tips av en kompis på en modell som hon sett. Nu har jag byggt en som jag provat inne hos Mulle, Henry, Mia och Elin. De är ju mina mest lättfödda hästar så där var behovet störst att få till en bra lösning.


Mulle bestämmer i sin flock

Foderburen som är ett lämpligt namn på den tycker jag, består av ett grovt galler som sitter på en lastpall. Den hade vi köpt in för flera år sedan och haft ved i så den behövde jag inte jaga efter. Sedan köpte jag kompostgaller som jag fäste på insidan. Från början hade jag bara fyra galler men det blev lite lågt när jag fick sätta dem på längden och så blev hörnen fria. Hästarna åt alldeles för fort när de kom åt maten så lätt. Jag vände då gallren på högkant och tog två till. Vi böjde till i hörnen så ju sluter det helt tätt. I lådan måste man ha något som gör att fodret ramlar ner åt sidorna. Vi skulle ändå skrota ett gammalt ankhus så en bit av taket blev perfekt att sätta i lådan så det blev lutning och fodret rutschar ner. Till sist skulle det på ett lock så hästarna inte äter uppifrån.

Nu har jag haft den i ett par veckor och jag tycker magomfånget minskat på hästarna. De är vid gott hull men inte överfeta. De pyttesmå hålen trodde jag aldrig de skulle kunna pilla ut något ur men det verkar inte vara något problem. Det är också bra att det tar tid för dem att äta vilket mer liknar ett tillstånd i det vilda.

När jag nu skulle ladda upp en bild så ni skulle förstå hur det ser ut upptäckte jag att de foton jag tog inte finns i kameran. Jag får återkomme i morgon med bild i stället.

Precis när jag skulle gå ut efter frukosten upptäckte jag att vi hade fint besök vid vårt fågelbord. Där var herr och fru fasan. De gick och pickade upp alla frösmulor från fågelbordet. Efter en liten stund kom hackspetten flygande och tänkte landa på stolpen. Då burrade fasarnera upp sig och bredde ut vingarna coh gjorde små utfall mot hackspetten. Det såg för kul ut. I alla fall höll den sig på lite avstånd ett tag men sedan lyckades den ta sig fram och när den väl satt och åt så brydde sig inte fasarnerna om den längre.


Fasanerna under fågelbordet


Lägg märke till hackspettens pose vid fågelbordet

När Anders kom hem på kvällen tog jag med honom på en promenad ner mot brevlådan. Det var mörkt ute men jag tog med en ficklampa. Hade sett så spännande djurspår i snön på dagen och nu ville jag visa dem för honom. Jag har en bok som handlar om djurspår så den hade jag redan letat fram. Det var spår med fyra små tassar och så såg man tydliga avtryck av klorna som spretade ut. Jag försökte ta en bild men den blev väldigt otydlg. Jag har inte hunnit kolla så noga i boken men vi lutar åt att det är någon typ av råtta/mus som lämnat spåren.

Nu är jag hemkommen från konferensen i Malmö. Det tog bra mycket längre tid att köra hem än ner men det berodde på att jag stannade  både för en fikapaus och sedan för att äta lite lunch. Förr fick jag alltid ont i vänster ben när jag körde bil så där långt men den här gången var det höger ben i stället. Tillslut när man sitter där får man en förfärlig värk. Skönt att det finns fartkonstanthållare så att man vinkla benet lite olika under färden.

Jag kollade av datorn när jag kom hem och såg att jag blev godkänd på tenta 2 i Ledarskap. Otroligt skönt så är även det avklarat. Måste nu kasta mig över nästa för det är bara drygt en vecka kvar tills den tentan ska in.

I morgon ska jag ha en riktigt skön hästdag. Rida, pyssla och så kommer hovslagaren. Det blir heldag i stallet. På lördag ska några komma och prova Henry för han ska kanske åka i väg på foder ett tag under första delen på nästa år.


Henry kanske får en fodervärd

I dag har jag varit på konferens hela dagen. Det var fyra olika föreläsare som trollband oss. Mycket bra upplägg och gott om tid för varje förläsare att hinna igenom sitt föredrag. Finns det något värre än när man känner att de avsatt för knappt med tid och alla vill veta mer men det finns ingen tid? Den här dagen var känslan att alla hann säga det de ville och att det fanns utrymme för frågor.

Den här veckan anordnas en konferens med rubriken "Hästar - unika "kollegor" i arbetet med människor". Det ska bli väldigt spännande att lyssna på de olika föreläsarna. De kommer prata om hästar som resurs i arbetet med omhändertagna av barn och deras familjer, på vilka sätt hästar kan bidra inom sjukgymnastiken, hur hästar kan integreras inom den psykiatriska vården och oxytocinets roll i interaktion mellan människa och djur.

Konferensen anordnas av högskolan där jag läser en av mina kurser på distans. Det är spännande att lära om hur mycket mer man kan anväda hästen till och vilken effekt den har på människor i olika situationer. Mitt nästa stora arbete som ska lämnas in efter jul ska jag också försöka hitta ett ställe att göra studiebesök på där man använder hästen vid behandling.


Så här mycket lycka framkallas av hästen. Mia gillar sin lilla ryttare.

Jag fick en underbar bild överskickad till mig häromdagen. Den gjorde mig tårögd för den var så fin. Min lilla (som börjar bli rätt stor) fina hingstunge är så här vacker. Kan ni fatta!



Han börjar bli lite busigare nu och rymmer ur hagen ibland. I dag kom han upphetsat emot oss när lägerdeltagarna var på väg ut med hästarna till hagen. Dominans seglade fram med lyft svans och var så där charmigt upphetsad. Totte höll på att dö av hjärtslag i mörkret innan han såg vad det var som kom emot honom.

Jag tittar nu på annonser och funderar på om jag kanske ska köpa ett hingstföl som lekkompis till Dominans. De blir så mycket trevligare om de kan mäta sina krafter med en jämnårig och busa av sig och inte se människor som en lekkamrat när man kommer in i hagen.

Den här helgen har jag årets sista mamma-barnläger. Snö och is ligger fortfarande kvar så vi blev tvungna att brodda de hästar som skulle gå den här helgen. Ett himla jobbigt göra och inte ryggvänligt alls. Hovslagaren kommer nästa vecka och då ska vinterskor och sulor på. Synd att snön inte kunde vänta tills  efter att han varit här.

Jag gjorde om lite i dagens upplägg för att vi skulle hinna rida klart innan det blev för mörkt. Det blev fika efter andra ridpasset i stället. Det fungerade mycket bättre och blev inte lika stressigt. Efter fikat kunde alla mysa med sina hästar och borsta av dem och sedan fanns det gott om tid att smörja träns och sadel samt mocka. Efter dusch och bastu för deltagarna var alla hungriga och åt av alla rätter med god aptit. Så här i höstmörkret blir det lite extra mysigt inne med levande ljus lite här och där.

All frisk luft och fysisk avktivitet gör att alla nog sover som stockar i natt. I morgon ska deltagarna rida två pass och sedan bär det iväg hem igen.


Grattis och Totte är med på lägret

Nu är det dags för Miljard att kanske hitta sin fodervärd. I dag var det en pappa och dotter från Göteborg här och provred. Jag har inte vinterskott hästarna än så det fick bli en åktur ner till ridhuset i Stjärnhov för att visa honom. Först var han väldigt laddad så det fick bli lite longering så han kunde springa av sig. Det är lite halt i hagarna så det är klart att de går och samlar på sig överskottsenergi. Sedan ville de se honom riden så jag red några varv innan tejen satt upp. Hon red väldigt bra och fick hela tiden instruktioner av sin pappa. Pappan jobbar med hästar och tränar ekipage så han kunde sina saker.


Miljard på tävling

I morgon har jag lovat en annan familj att komma och provrida. Får se hur vädret är då och om det blir ytterligare en tur ner till ridhuset.

Nu har jag bloggat i ett år så det är dags att fira ett-årsjubileum. Under den här tiden har jag gjort 324 inlägg. Ganska bra eller hur? Det är väldigt roligt att blogga och ibland går jag tillbaka och läser de gamla inläggen och minns det som hänt. Jag har aldrig varit bra på att skriva dagbok tidigare men på det här sättet är det enkelt.

Varje dag brukar jag ta mig en titt på statistiken. Där kan man se hur många som varit inne och läst på min sida. Det går inte att se vem det är så det jag är nyfiken på är hur många olika individer som följer mitt liv. En del ger sig till känna ibland med någon kommentar men de andra vet man inget om. Antalet som besöker bloggen har succesivt blivit fler. Den största klivet uppåt kom efter vårens och sommarens läger.

Det finns en nackdel eller fördel också med en blogg. Det beror på hur man ser på det. Fördelen är att alla vet att man mår bra och att de får lite info om vad som händer och sker. Nackdelen är att det blir mindre kontakt via telefon eftersom den som läser inte får samma behov av att höra av sig.

I dag hade jag planerat för att åka iväg till Knivsta. På vägen skulle jag lämna fyrhjulingen på reparation så därför skulle jag vara tvungen att ta med hästtransporten. Nu blev det ingen resa för måste man inte så undviker i alla fall jag att ge mig ut i vädret som var idag.



I stället hjälpte jag grävkillen med lite rörläggning och annat och sedan drog jag mig in i stugvärmen och satte mig med bokföringen. Hela dagen eldade jag i vedspisen och det blev sä härligt varmt. Det sprakar så trevligt också. Min svärmor älskar vedspisar så när hon ringde så fick hon lyssna lite på spraket genom telefonluren.


Jordhögar längs med alla kanter på åkern

Nu på kvällen fick jag veta att jag blev godkänd på första tentan på den andra kursen också. Känns riktigt skönt. Nu är det bara att ta sig an nästa uppgift. Uppgiften härnäst är att göra ett studiebesök någonstans där man använder sig av djur i behandling av människor och sedan skriva en rapport om det.

Kl 9.00 när solen gått upp hade vi minus 9,8 grader. Under natten hade termometern dalat ända ner till minus 12. Helt plötsligt blev marken hård och frusen. Himla tur att jag krattade ridbanespåret häromdagen.

I dag kom grävskopan till Rocklösa. Äntligen hade killen tid att gräva våra diken runt en av åkrarna. Det visade sig bli väldigt spännande. Jag vet att det är ett trasigt dräneringsrör på ett ställe. Naturligtvis så gick det inte se precis var men vi gjorde en gissning. Ett stort djupt hål i marken. Där var det lite trasigt men när jag sedan skulle börja fixa med lagningen upptäckte jag att det rann vatten men inte i röret. Vad kom det ifrån? Nu på kvällen har Anders och jag fört ner ett rensband i röret och då upptäckte vi ytterligare ett ställe där det verkar vara trasigt. Så i morgon när grävaren kommer igen får det grävas ytterligare ett hål.

Uppe vid pumphuset hände det också spännande saker. Där hade marken rasat så jag misstänkte att något inte stod rätt till. Grävskopan fick göra ett arbete ner på djupet och här hittade killen både dränering i konstig vinkel och järnrör som det rinner vatten längs. Kan järnrören vara gamla vattenledningsrör från brunnen eller?

Det är riktigt spännande det här med att försöka räkna ut hur dränering, vattenledningsrör och hur dikena en gång varit tänkta och fungerat. Fortsättning följer i morgon och då ska jag försöka ta några bilder. Om inte allt försvunnit under de 2 dm snö som ska komma.

Avslutade dagen utomhus med att beundra den fantastiska stjärnhimlen som bredde ut sig över Rocklösa. Jupiter lyste så starkt och så en fantastisk Vintergata som ljusa band över himlen.

I mitt nästa liv vill jag vara katt. Tänk villket skönt liv de har om de får bo hos en snäll familj som ger dem mat. När de grundläggande behoven är uppfyllda ägnar de sina dagar åt att sova och sova och ibland sova lite till. Så lite spännande jakt, kel och mys med familjemedlemmar och så sova igen. Duger inte maten jamar man bara på ett speiellt sätt så vips kommer det fram en ny rätt.


Passar på när husse tittar på TV att ligga skönt i knät. Här är det Rufus som lagt beslag på platsen.

Jag läste en artikel om hur starkt människor reagerar på katternas ljud. De låter på ett speciellt sätt när de vill ha något och vi männsikor tycks inte kunna motstå detta ljud utan försöker genast tillmötesgå kattens signal. Vi är lite som betjänter åt katten. Inget dåligt liv att vara katt.


Busen har somnat över tidningshögen på bordet. Ser inte så bekvämt ut men vill man vara mitt i centrum så...

Har ägnat kvällen åt nästa tenta i Ledarskap och coaching. Den ska vara inlämnad i morgon. Nu har jag fått ihop en rikgit bra rapport men måste slå lite i böckerna och se om jag kan referera lite mer till texterna.

Två stycken är inbokade på att komma och provrida Bilbo. I dag var den första flickan här. Det märktes på Bilbo att han blev lite misstänksam först men sedan gick det väldigt bra med borstningen. När vi kom till ridbanan gick vi runt några varv först med honom och sedan satt tjejen upp. Hon var 8 år. När man är 8 har man inte hunnit skaffa sig så jättemycket rutin men ändå var hon lugn när hon red och löste alla problem på ett bra sätt.



Bilbo verkade så nöjd med ryttaren och efter provridningen var han helt avslappnad när han blev avborstad. Det var roligt att det gick så bra och det märktes så tydligt på Bilbo att han kommer fungera bra med en ryttare som han trivs med. Det är länge sedan jag såg honom så avspänd på ridbanan. Några gånger blev han lite springig men det gick snabbt över. Bilbo har nästan inte ridits något de tre sista månaderna så det var imponerande hur lugn han ändå var.

På måndag kommer en annan tjej och provrider. Hon är några år äldre.

Nu har ID-kontrollanten varit ute och fyllt i alla handlingar för registrering av Dominans. Alla vita tecken ska ritas in men det var inte svårt eftersom han inte har ett enda vitt strå. Sedan markeras alla virvlar. Det fanns två i pannan och en på bringan. Det blev ett ovanligt lätt arbete för kontrollanten. Därefter skulle han chipmärkas. Chippet sätter de i halsen och det trycks in med en spruta. Det blödde lite efteråt men Dominans reagerade inte ens utan stod helt blickstilla. Nu är alla handlingar inskickade för registrering så om några månader kommer hans pass.

Vad konstigt lite vatten det är i elvattenkopparna tänkte jag och blev lite misstänksam när det var så på två ställen. Anders hade lagt ut en slang så att jag lätt kunde fylla en balja åt Mia eftersom hon inte är sams med vattenkoppen. Jag kollade vid den kranen först och upptäckte då att den inte var riktigt frånslagen. In i sadelkammaren och där kom inte en droppe vatten så det var bara att ta sig upp för den branta backen och gå bort till vårt pumphus. Där kikade jag ner i brunnen och såg att allt vatten var slut. Pumpen stod och gick för fullt och försökte fylla upp utan resultat. Jag fick slå av den. Letade sedan fram baljor och hinkar och körde ut vatten från Nergården med traktorn. Känns så onödigt att tiden ska gå till sådant. Tur att det inte är sommartorka utan fukten i marken har gjort att brunnen fyllt på ganska snabbt.


Mia gillar inte att dricka i vattenkopp

I dag red jag på Bouchette och som vanligt så blir jag så glad av det. Det är något väldigt speciellt med den hästen. Det räcker med att jag suttit en stund på henne och kanske bara lunkat en bit så kommer glädjen och den härliga känslan direkt.

Vi har ju dansat lite tidigare men idag ville jag upp så jag kan börja mjuka upp henne mer i sidorna. Vad hon är lydig. Jag har glömt bort att hon blixtsnabbt svarar på mina hjälper och alltid gör det jag ber henne om. Vilken häst jag har. Hennes skada i bogen gör att det känns lite märkligt i gången men jag tror att det kommer försvinna mer och mer ju mer jag kan börja stärka henne.

Jag längtar till i morgon för ytterligare en liten ridstund. Vi håller oss till skritt för hon har fortfarade lite aktivitet i hoven med hovbölden och dessutom hade hon tappat skon på samma hov. Fast den får hon nog på sig på torsdag för då lovade hovslagaren att komma.


Bouchette

Jag söker ju en fodervärd till Bilbo. Men tänk vad viktigt det är att hitta någon som har samma syn på hästen som man själv. I dag blev jag varse att det kan skilja rätt mycket. En intresserad ringde och efter att vi pratat en stund säger hon: Det kanske inte är så bra att han är känslig för då kanske han inte tål när min dotter ska träna sig på hoppning. Han kanske inte klarar av ryck och otakt i språnget.
Jag svarade då att det är väl lämpligt att man först blir så bra på att rida så man sedan kan vara följsam när man hoppar. Mamman säger då att man måste träna tidigt och det måste ponnyn tåla så då kanske Bilbo är för känslig. Tack och lov för att vi kom så långt i samtalet så man inser att hon såg hästen som ett verktyg och inte som en härlig kompis som man försöker behandla så väl det bara går.