Nattäventyr
Jag måste berätta för er vad som hände här förra veckan. Det var sent på kvällen. Anders hade lagt sig då jag helt plötsligt hörde att vår hund Zcrollan morrade. Det är väldigt sällan hon gör det men det händer ibland när det går något djur över vår gräsmatta. Jag gick ner och öppnade dörren för att kolla ut och sedan stannade mitt hjärta i någon sekund av skräck. Där stod en karl. Det hann fara en del obehagliga tankar genom min hjärna innan jag insåg att det var grannen. Eftersom det var sent var det konstigt att han stod på vår trapp men han sa att han behövde min hjälp för det hade fastnat en hjort i mitt stängsel. Mina hästar betar en del av hans marker och hjorten hade lyckats trassla in hornen i elrepet och satt fast.
På med jacka och handskar och iväg i hans bil till hagen. Den stackars hjorten hade dragit iväg med tråden så stolparna hade farit all världens väg. Min granne föder upp hjortar så han har i alla fall stor vana av dem. Strategin var att vi skulle försöka hala in repet från båda hållen så att hjorten blev fixerad och sedan skulle han försöka klippa loss honom. Planer är bra men inte lika lätta att genomföra. Vi halade och drog. Grannen hämtade traktorn som vi fixerade linan i. Vi drog och drog. Hjorten kastade sig 50 m ut åt sidorna så man fick passa sig för repet som kom farande. Ett tag fick jag hålla i själv för en av oss var tvungen att gå och få en överblick över läget. Kan säga att en vuxen dovhjort är väldigt stark. Ville ju inte tappa iväg honom så att allt tidigare jobb skulle vara förgäves. Vi fortsatte att dra en dm i taget och till slut så hade vi hjorten bara några meter ifrån oss. Nu blev han ännu starkare av rädslan för oss men efter en oändlighet var han så nära och ganska fixerad av repet så grannen kunde sträcka ut armen och börja klippa av trådarna med en sekatör. Efter ca 15 klipp kom hjorten loss och den sprang iväg i full karriär.
Foto: www.fotoakuten.se
Jag var helt ledbruten i kroppen och kunde mitt i natten vandra hemåt i månskenet. Skönt att det slutade bra.
Min granne berättade att handjuren är helt hopplösa med sina horn under brunstperioden. De står gnuggar hornen mot allt och det var därför han fastnade. Svårt att undvika när man har hästhagar.
På med jacka och handskar och iväg i hans bil till hagen. Den stackars hjorten hade dragit iväg med tråden så stolparna hade farit all världens väg. Min granne föder upp hjortar så han har i alla fall stor vana av dem. Strategin var att vi skulle försöka hala in repet från båda hållen så att hjorten blev fixerad och sedan skulle han försöka klippa loss honom. Planer är bra men inte lika lätta att genomföra. Vi halade och drog. Grannen hämtade traktorn som vi fixerade linan i. Vi drog och drog. Hjorten kastade sig 50 m ut åt sidorna så man fick passa sig för repet som kom farande. Ett tag fick jag hålla i själv för en av oss var tvungen att gå och få en överblick över läget. Kan säga att en vuxen dovhjort är väldigt stark. Ville ju inte tappa iväg honom så att allt tidigare jobb skulle vara förgäves. Vi fortsatte att dra en dm i taget och till slut så hade vi hjorten bara några meter ifrån oss. Nu blev han ännu starkare av rädslan för oss men efter en oändlighet var han så nära och ganska fixerad av repet så grannen kunde sträcka ut armen och börja klippa av trådarna med en sekatör. Efter ca 15 klipp kom hjorten loss och den sprang iväg i full karriär.
Foto: www.fotoakuten.se
Jag var helt ledbruten i kroppen och kunde mitt i natten vandra hemåt i månskenet. Skönt att det slutade bra.
Min granne berättade att handjuren är helt hopplösa med sina horn under brunstperioden. De står gnuggar hornen mot allt och det var därför han fastnade. Svårt att undvika när man har hästhagar.
Kommentarer
Postat av: Alexandra Norelius
Vilket äventyr, skönt att det slutade bra!
Trackback
